Gamergate har fått stor uppmärksamhet i media de senaste månaderna. Rörelsen beskrivs ofta som ett hatdrev och kopplas samman med mord- och våldtäktshot och trakasserier av flera kvinnliga spelkritiker och spelutvecklare i USA .
Den bilden har i sin tur väckt protester inom Gamergate, som menar att hoten kommer från enskilda personer och inte är kopplade till rörelsen. Gamergate handlar enligt dem uteslutande om pressetik och huruvida politiska perspektiv som feminism har en plats i speljournalistiken.
– Gamergate var och är en sabla röra, med väldigt mycket missförstånd. Det har varit två olika läger som är helt övertygade om att ha rätt. De som är emot Gamergate menar att det är ett renodlat hat mot kvinnor, medan de som är för säger att det uteslutande handlar om pressetik, säger Viktor Eriksson, som har granskat Gamergate i sitt examensarbete i journalistik på Göteborgs Universitet.
Skilda världar
Enligt Eriksson representerar Gamergate ett allt vanligare fenomen på internet, där en grupps bild av verkligheten står i total motsats till bilden som skildras i media. Då skapas egna källor till information eftersom man blir övertygad om att media, i det här fallet speljournalistiken, drivs av politiska motiv.
– Att Gamergate handlar om kvinnohat är verkligen inte självklart för alla, förklarar Eriksson, och hänvisar till Gamergate-debatten fortfarande pågår och engagerar tusentals.
– Alla som kommer in vid olika tidpunkter uppfattar heller inte de sexistiska delarna, utan ser bara en diskussion om speletik, säger Viktor Eriksson.
Hat och hot dominerar
För att bringa klarhet i diskussionen om vad Gamergate egentligen är har Viktor Eriksson gjort två kvalitativa studier, i den ena granskade han den 5.780 sidor långa chattloggen som skildrar starten av Gamergate i augusti, där de som ska bli centrala gestalter i rörelsen deltar. Slutsatsen är att en överväldigande majoritet om inläggen handlar om kvinnliga spelutvecklare och kritiker (drygt 5.000) medan bara drygt hundra stycken handlar om korrupta speljournalister. Vidare förekommer ord som ”mörda” och ”våldta” drygt 400 gånger vardera, medan ordet ”etik” dyker upp 92 gånger.
– Undersökningen visar att Gamergate har sitt ursprung i hatattacker mot kvinnliga spelkritiker. Trakasserande element är ständigt återkommande, medan försvinnande lite skrivs om män överhuvudtaget, säger Viktor Eriksson.
I sin andra undersökning har Eriksson gått igenom 100.000 Twitter-inlägg från Gamergate skrivna i december, fyra månader senare. Även där dominerar trakasserier, men det ryms även en annan diskussion.
– I viss mån handlar Gamergate mer om pressetik med tiden, men samtidigt med väldigt många missförstånd kring vad pressetik är. Rörelsen har heller inte blivit av med de trakasserande människorna, som fortfarande har en stor röst, säger Viktor Eriksson.
Allt vanligare
Enligt Eriksson skiftar diskussionen väldigt inom rörelsen om vad pressetik egentligen är. Vissa vill att relationer mellan reportrar och intervjupersoenr ska redovisas tydligt, andra vill att spelrecensioner ska skrivas utan politisk analys från reportern, och en tredje grupp kräver att feministisk analys ska bannlysas helt från speljournalisitisk, eftersom spel ”bara ska handla om underhållning”. Mitt i allt detta ryms även en högljudd grupp näthatare som tvingat kvinnor i spelbranschen in i skyddat boende.
– Den här typen av konflikter kommer inte bli mindre vanliga eller mindre komplicerade, vi journalister måste lära oss att förstå hur extremt komplicerade de kan bli. Det är viktigt att förstå för att kunna lyfta fram fakta, så att det inte bara blir en fråga om åsikter, säger Viktor Eriksson.