Sen Eurovision song contest 1999 ändrade sina regler så att de tävlande länderna fick uppträda på valfritt språk har Sverige inte skickat en enda låt på svenska. På det blir det ändring i år när KAJ sjunger ”Bara bada bastu” i Basel.

Det fenomenet är en del av ett större mönster. SVT har lyssnat på låtarna och i år innehåller 23 av 37 bidrag helt eller delvis språk som inte är engelska, vilket motsvarar ca 62%. Samma siffra för fjolåret är ca 49%.

– Det är den högsta andelen sen regeln ändrades 1999, det är fint, säger bloggaren John Pilkington, som studerat språk och länge följt Eurovision.

Även han har de senaste åren mätt och räknat andelen språk i tävlingen.

Vad beror det på?

Engelskan har dock fortfarande en stark närvaro och de 6 låtar som delvis är på icke-engelska är också delvis på engelska. Totalt är det 20 bidrag som helt eller delvis framförs på engelska.

– Det kommer vi nog fortsätta se, men jag tror också att ett bredare, mer diversifierat språktänk är på uppgång, säger Pilkington.

Att så många av bidragen, exempelvis Sverige, Tyskland och Lettland, väljer det egna språket tror han beror på en ny, mer positiv, inställning till bidrag på det egna språket i de nationella tävlingarna. Exempelvis Melodifestivalen.

– Förhoppningsvis ser vi nu döden på tanken om att låten måste vara skriven för Eurovision för att lyckas, det kan också vara en bra låt utan att den är på engelska.

Brukar bero på fjolårets vinnare – men inte i år

Han understryker även att det är intressant att uppgången i icke-engelska kommer nu, trots att en låt på engelska vann förra året.

– Annars brukar det vara en tydlig följd, säger han och ger 2008 som exempel då 51% av bidragen innehåll andra språk än engelska, året innan hade Serbien vunnit med en låt på serbiska.

Men kommer trenden hålla i sig? Och vad får språket för politisk innebörd? SVT frågade en språkforskare. Se svaret i klippet.