Sveriges John Lundvik framför bidraget Too Late For Love Foto: Henrik Montgomery/TT

Analys: ”Spänningen i slutminuten var taskig”

Publicerad

ANALYS · Kroppen frös från insidan och halspulsådern nästan brast. Sedan vann Nederländerna Eurovision song contest 2019.

Rebecca Haimi

Nöjeskrönikör

Det blev plötsligt tydligt. Göteborg skulle arrangera Eurovision song contest 2020. Christer Björkman hann uppnå målet med lika många tävlingssegrar som Irland innan pension och en lätt suck av ointresse skulle susa genom Europa. Sverige. Igen.

Vi skulle strunta i hockey-VM och John Lundvik skulle mötas av glada ansikten med gulblåa peruker på Arlanda flygplats. Minst två svenska kommuner skulle göra anspråk på att få titulera honom bygdens son.

Det hade varit roligt. Inte bara för Sveriges schlagerego utan för alla som vill se någonting annat än vita tonåringar i skinnjacka skörda framgång i musiktävlingar. Det var taskigt av Eurovision att försätta Lundvik och The Mamas i det hjärtstillestånd som uppstod innan slutpoängen tillkännagavs och andningen kom åter. Plot twisten kändes medvetet riktad mot Sverige. Inget annat land bryr sig rimligen mer om den här tävlingen.

Men det hade inte varit rättvist med en svensk vinst. Bidraget hade möjligen förtjänat det, men inte Sverige. Inte än. Att arrangera Eurovision song contest är inte bara ett nationalekonomiskt straff. Det är gottig marknadsföring för värdnationen med total kontroll över narrativ. Av den anledningen är det också en present till alla som är intresserade av det “europeiska tillståndet”.

Tv-programmet med 200 miljoner tv-tittare borde få pr-byråerna som arbetar med att attrahera väljare till EU-valet att hacka tänder av avund. Det är otroligt att tävlingen fortsätter att leva. Att Nordmakedonien kärleksbombas av Europas jurygrupper av 100 procent oklar anledning och att ett isländskt antikapitalistiskt, bdsm-inspirerat, doom state poetiskt, grottpornografiskt, multimedialt, kontemporärt konstkollektiv planterar gråa hårstrån på EBU:s apolitiska städpatrull. Det är underhållning och allvar i den bästa av blandningar.

Nu ska Nederländerna styra upp ett Eurovision song contest för första gången på 40 år. Det är rättvist. Duncan Laurence var favorit redan innan delegationerna anlände till Tel Aviv och musikvideon med sångaren simmandes naken i en sjö lades ut på Youtube. Det var han som skulle vinna. Hoppas att 2020 års Eurovision song contest blir alldeles för dyrt och för svårkontrollerat, som det brukar. Då blir det roligast, och mest lärorikt. Europa är en konstig och oupphörligen intressant del av världen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

Eurovision Song Contest 2019

Mer i ämnet