För första gången sedan den nya regeringen bildades har Novus genomfört en undersökning som visar väljarnas förtroende för de nya eller nygamla ministrarna.
Själva förutsättningen för att en minister ska kunna åtnjuta förtroende är förstås att väljarna överhuvudtaget vet vem det är. Därför var ett av förre statsministern Göran Perssons råd till sina ministrar alltid detsamma: Gå ut och gör dig känd bland väljarna! En del lyckades, andra inte.
För flertalet av de ministrar som åtnjuter störst förtroende i den här regeringen finns också ett klart samband. De som är mest kända bland väljarna tenderar också att ha det största förtroendet i väljarkåren.
Både utrikesminister Margot Wallström och statsminister Stefan Löfven har en i det närmaste total igenkänning bland väljarna. De ligger också högt på förtroendelistan.
Isabella Lövin undantaget
Miljöpartiets språkrör och miljöministern Isabella Lövin är ett undantag. Hon är den näst mest igenkända ministern, men hamnar ändå långt ner på förtroendelistan. Faktum är att hon med bred marginal är den minister som flest väljhare säger sig sakna förtroende för!
Det här skapar ett kommunikationsproblem för Miljöpartiet. Partiledaren eller språkröret är partiets viktigaste ansikte och den som bär huvudansvaret för att kommunicera partiets politik gentemot väljarna. Om väljarna redan på förhand saknar förtroendet för avsändaren blir uppdraget att sprida partiets budskap betydligt svårare.
Wallström ligger högt
Att Margot Wallström och Stefan Löfven ligger högt på förtroendelistan är fullt naturligt med tanke på deras positioner och partiets storlek. Wallström har dessutom länge varit den minister väljarna haft störst förtroende för.
En del i den här mätningen jämför också positiva respektive negativa förtroendeomdömen om statsråden. Den som har fler positiva omdömen än negativa får ett positivt balansmått och tvärtom.
Faktum är att bara två ministrar i den här regeringen har ett positivt balansmått. Det är just utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist. Resten av statsråden har negativa balansmått. På den listan hamnar till exempel statsminister Stefan Löfven först på tionde plats, medan Isabella Lövin hamnar sist.
”Speglar det polariserade landskapet”
Ett negativt balansmått är förstås bekymmersamt för en politiker, men speglar också det polariserade politiska landskapet och det faktum att Sverige har en minoritetsregering. Är regeringen smal i riksdagen samtidigt som allt färre väljare tenderar att gilla motståndarsidans politiker, ja då blir det förstås svårare att bygga ett bredare förtroende i valmanskåren.
Även om Isabella Lövin har misslyckats med med att bygga förtroende är grundregeln för en ny minister ändå att försöka göra sig känd för breda väljargrupper.
Här ser två socialdemokratiska statsråd ut att ha det tuffaste jobbet framför sig. Hela 67 procent av väljarna uppger i Novus undersökning att de inte känner till vare sig den nya landsbygdsministern Jennie Nilsson eller den nya högskole- och forskningsministern Matilda Ernkrans.