Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
En hård ekonomisk styrning har säkrat plussiffror i Skinnskattebergs budget Foto: Marcella Svensson, SVT

Skinnskatteberg är undantaget när åtta av tio kommuner behöver spara

Uppdaterad
Publicerad

SVT har i dagarna uppmärksammat de kommuner som har dålig ekonomi. Många kommuner har dock god ekonomi och behöver inte spara nästa år. En av dem är Skinnskatteberg, som både sänker skatten och låter budgeten växa.​

Runt åtta av tio kommuner behöver spara nästa år, det visar en enkät som SVT har gjort. Ungefär var tionde kommun i undersökningen, 24 kommuner av 214 som svarat, svarar dock att man inte planerar neddragningar. Kommunerna finns i hela landet, ungefär hälften återfinns antingen i Skåne eller i närheten av Stockholm.​

I Skinnskatteberg, med en befolkning på 4 400 personer, räknar man med ett överskott på 14,8 miljoner i år. Nästa år ökar man budgeten med 4 miljoner, men räknar ändå med ett plusresultat. Samtidigt har man beslutat att sänka skatten med 5 öre.

– Vi har en osedvanligt bra ekonomi för att vara en landsbygdskommun, säger kommunchefen Marie Tollefsen Markström.​

Hur hamnade ni här?​

– Från förvaltningens sida finns det några framgångsfaktorer. Strikt budgetdisciplin. Vi har satsat på kärnverksamheterna, skola, vård och omsorg och infrastruktur. Samt försökt hitta innovativa lösningar, samverka och ta tillvara civilsamhället​, säger Marie Tollefsen Markström.​

Föreningar har bland annat löst problemet

Bland annat har delar av kommunens verksamheter lagts ut på föreningar mot en ersättning.

– Jag tror att de mindre kommunerna i framtiden kommer att behöva samverka mer, man kommer inte att kunna ha all kommunal service i alla kommuner, säger Marie Tollefsen Markström.

SVT har frågat alla 24 kommunchefer varför de inte behöver spara. Många säger att man haft ett långsiktigt, medvetet arbete för att hålla budgeten i balans, och att man har engagerad personal i verksamheterna som hjälper till att hålla nere kostnader. Flera menar att kostnadsutjämningen hjälpt dem. Flera kommunchefer säger också att politikerna i deras kommuner varit överens om målen.

– 2008 blev det en vändning i Skinnskatteberg, då kärnverksamheterna i vård, skola och omsorg  började gå plus. Sedan dess har man varit väldigt ekonomiskt medveten och haft en ganska hård ekonomisk styrning på kommunen, både politiskt och från tjänstemännen​, säger Carina Sandór (L), oppositionsråd och tidigare kommunstyrelseordförande.​

Måste få förutsättningarna att leva

Lena Lovén Rolén (S), kommunstyrelsens ordförande i Skinnskatteberg, säger att också kostnadsutjämningen varit viktig.

– Om hela Sverige ska leva måste man också få förutsättningarna. Det är annorlunda att vara 4 400 i en kommun och ändå kunna tillhandahålla den service som invånarna ska ha och har rätt till, säger hon.

Men framåt väntar orosmoln också för flera av de kommuner som det nu går bra för, med minskande skatteintäkter och stora omställningar. ​

– Vi har klarat uppdraget bra hittills, men nu måste vi ha en större inflyttning. Nu måste vi bygga attraktiva bostäder för att få hit inflyttande familjer som kan stå för tillväxten och skattekraften framöver, säger Lena Lovén Rolén.​

Är det nyckeln framöver, familjer?​

– Absolut, det är det.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer