SVT:s kartläggning visar att åtta av tio av landets kommuner säger att behöver spara pengar nästa år.
I SVT:s undersökning har kommunerna med egna ord fått beskriva orsakerna till besparingarna. Det har 168 av de 214 kommuner som svarat i undersökningen gjort.
I sina svar beskriver majoriteten av kommunerna hur det ekonomiska underskottet ofta orsakats, inte bara av en men av flera bidragande orsaker.
Fler barn och äldre
Av kommunerna som svarat anger 42 procent att åldrande befolkning, men även fler barn och unga som en orsak till sina ekonomiska problem. Det skapar i många fall en obalans mellan skatteintäkter och utgifter i kommunerna. Så här svarar exempelvis Bjuvs kommun i undersökningen:
”En kombination av fler barn och äldre i våra verksamheter i kombination med att skatteunderlaget inte ökar i samma utsträckning som våra kostnader.”
För lite i statsbidrag
Av kommunerna anger 27 procent att det statliga utjämningssystemet inte räcker till, inte heller de fem extramiljarder som regeringen skjuter till. Kommunernas behov är större än så. Så här beskriver exempelvis Västerviks kommun situationen:
”Staten skjuter över uppdrag på kommunerna utan att skicka med pengar vilket urholkar kommunernas ekonomi.”
Socialtjänsten
Kostnadsökningar inom olika verksamhetsområden, varav de flesta uppger olika typer av insatser inom socialtjänsten uppger två av tio av kommunerna som en bidragande orsak. Så här skriver Bollnäs kommun:
”Ökade kostnader för Individ och familj, främst missbruksplaceringar och skyddsboenden. Även försörjningsstöd beräknas öka då konjunkturen viker.”
Invandring och integration
En av tio kommuner uppger asylinvandringen som orsak till besparingar. Man upplever att ansvaret för kostnaden för invandringen och integrationen har skjutits över på kommunerna. Markaryds kommun beskriver exempelvis hur de statliga pengarna minskat trots att flera av kostnaderna för integrationsarbetet fortfarande finns kvar. Markaryds kommun förklarar situationen så här:
”Kommunens intäkter för att bedriva integrationsarbete minskar kraftigt vad gäller schablonersättningar för mottagande av nyanlända. Behovet av integrationsinsatser kvarstår, vilket gör att resurser även framgent behöver avsättas, men då den statliga finansieringen minskar.”