Det stora pedofilmålet vid Stockholms tingsrätt har tolv målsägande. Alla är barn från förskoleåldern till unga tonåren som misstänks ha utsatts för bland annat grova sexuella övergrepp och våldtäkter. Sex personer, tre kvinnor och tre män är misstänkta förövare.

Problem att det inte prioriteras högre

Härvan nystades upp efter ett tips från USA om att två svenskar delat barnpornografiskt material via Messenger i april 2016. Men efter det tog det nästan två och ett halvt år innan polisen var redo att gripa misstänkta. Skälet var att ärendet till en början fick låg prioritet.

Isabella Kim är barnrättsjurist på organisationen Ecpat, som jobbar mot övergrepp på barn. Hon menar att det är ett stort problem att barnpornografibrott inte prioriteras högre.

– Det är ju uppenbart att barnen kan fortsätta utsättas under ärendets gång och att även nya barn kan drabbas, säger Isabella Kim.

Samband mellan konsumtion av barnporr och fysiska övergrepp

Ett skäl till att ärendet fick låg prioritet var att den misstänkta mannen inte hade egna barn eller tycktes jobba med barn. Det tycker Isabella Kim inte ska spela någon roll.

– Det är inte ett skäl för att inte prioritera brottet. Många studier visar på samband mellan konsumtion av barnpornografi och egna fysiska övergrepp på barn. De fysiska övergreppen kan ju dessutom begås över internet nuförtiden, så som i det här fallet, så man behöver inte ha tillgång till egna barn, säger hon.

Ecpat jobbar nu för att barnpornografibrott ska flyttas i brottsbalken så att det hamnar under sexualbrott istället och därmed sätter målsägare i fokus, vilket skulle innebära att polisen måste jobba mer med identifiering av de utsatta.