• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Eksjö, Jönköpings län och Eksjös kommun, i Jönköpings län. Det brinner i ett flerfamiljshus i centrala Eksjö med rökutveckling som följd. Alla i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

Franska viner, polska grisar, spanska tomater och svensk mjölk – alla tävlar de om samma pengapott som ser ut att krympa efter brexit. Foto: Stefan Jerrevång/ TT

Christoffer Wendick: Jordbruksstödet ett av unionens mest orättvisa stöd

Publicerad

ANALYS · Nästan var tredje euro i EU:s budget går till att stödja den europeiska maten, genom jordbruksstödet. Franska viner, polska grisar, spanska tomater och svensk mjölk – alla tävlar de om samma pengapott som ser ut att krympa efter brexit. Påeldad av en dragkamp om pengar kan hettan stiga i jordbruksfrågan inför valet.

Christoffer Wendick

Europakorrespondent

Stödet till jordbruket är en av EU:s äldsta uppgifter. Idén var att säkra att européerna hade mat på bordet och att de som odlade maten fick juste betalt, även i tider av kris när priserna på deras råvaror sjönk. Genom åren har det utvecklats till ett av unionens mest orättvisa stöd.

Grundarländerna har förstås sett till att det främst gynnar dem själva. Frankrike får ut mest jordbruksstöd av alla länder. De nya medlemsländerna i öst får mindre, men ändå så pass mycket att det blivit en kär och nödvändig inkomstkälla.

Försöken att förändra stoppas

En annan orättvisa är att pengarna mest går till de stora industriella jordbruken, istället för de mindre familjedrivna. 80 procent av pengarna hamnar hos 20 procent av tillverkarna. Men trots att orättvisorna påtalats länge har försöken att förändra, förenkla och förminska EU:s näst största budgetpost stoppats.

Stora länder som Frankrike, Italien, Polen och Spanien har helt enkelt vant sig vid pengarna och vill inte att en euro mindre ska avsättas än i dag.

Istället blir det nu britterna som ger knuffen som sätter hela vagnen i gungning. De lämnar ju ett stort hål efter sig i jordbruksbudgeten när de lämnar EU.

Om inte rika EU-länder som Sverige är beredda att betala mer i medlemsavgift så måste EU tänka om. Man kunde tänka sig att ta fram osthyveln, skära ner jämnt överallt. Men istället är planen nu att de stora odlarna ska få stå tillbaka mest.

Bönder som är miljövänliga, odlar hållbart och ger djuren mer utrymme, ska istället gynnas. Men eftersom jordbruksstödet är bland det mest invecklade som finns i EU så är ännu inget säkert.

Ingen vill dra det kortaste strået

Innan en ny modell kan godkännas av alla, kommer länderna vilja räkna fram och tillbaka för att se exakt hur det slår mot just deras bönder.

Ingen regering vill dra det kortaste strået. Och särskilt i valtider blir en så här känslig fråga helt omöjlig att komma överens om. Mjölk och rovor skulle hällas över de franska vägarna om stödet hänger löst. Därför skjuts beslutet fram till efter valet.

Istället blir EU-valet ett utmärkt tillfälle för väljarna att pressa sina politiker på löften om vad de vill med jordbruksstödet i framtiden, EU:s näst största utgiftspost.

Passa på medan maten är varm.

De fick mest i jordbruksstöd

Visa

Gårdar:

KC Ranch, Skåne 8,2 miljoner 
Vadsbo Mjölk, Västra Götaland 7,2 miljoner 
Nynäs Säteri, Örebro 6,8 miljoner 
Lars Inge Gunnarsson, Halland 6,8 miljoner 
Wapnö Gård, Halland 6,7 miljoner 
Wanås Gods, Skåne 6,2 miljoner 
Axel Gyllenkrok, Skåne 6,2 miljoner 
Snatens Lantbruk, Gävleborg 6,2 miljoner 
Råbelöfs Godsförvaltning, Skåne 5,6 miljoner 
Björkil och Amnebyns Mjölk, Västra Götaland 5,5 miljoner

Kommun, totalt stöd

Gotland 350 miljoner
Kristianstad 177 miljoner
Falköping 170 miljoner
Linköping 167 miljoner
Uppsala 139 miljoner kronor
Mörbylånga 133 miljoner
Borgholm 130 miljoner
Enköping 129 miljoner
Norrköping 122 miljoner
Skellefteå 106 miljoner

Summan visar både direktstöd och ersättningar från landsbygdsprogrammet för stödåret 2018.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa skeenden”.

EU-budgeten

Mer i ämnet