I dag berättade kung Carl XVI Gustaf att den nyfödda prinsen ska heta Gabriel Carl Walther. Tidigare har det ansetts viktigt att små prinsessor och prinsar får traditionella namn med tidigare anknytning till kungahuset eller dess sidogrenar. Kungliga namn med rötter hundratals år tillbaka i historien som Oscar, Gustaf, Christina och Victoria.
Friheten ökar
Men på senare år har friheten ökat när det gäller namngivning, menar Katharina Leibring, som är namnforskare vid Uppsala universitet.
– När det gäller andra- tredje- och fjärdenamn verkar man fortfarande välja namn efter gamla släktingar. Men när det gäller tilltalsnamn verkar föräldrarna välja väldigt fritt. Det är roligt att den yngre generationen får chansen att vidga namnförrådet lite grann och välja namn de tycker om.
Färska exempel
Exempel på ”nya” tilltalsnamn i kungliga kretsar är Estelle, Leonore och Nicolas, som var fullständigt otippade när de presenterades. Men redan när prinsessan Madeleine fick sitt namn 1982 var det ett visst avsteg från de gamla traditionerna att döpa efter tidigare släktingar.
LÄS MER: Prins Alexander har blivit storebror
Samtidigt finns det redan en hel del namnförslag att välja bland eftersom kungligheterna, i avsaknad av efternamn, ofta begåvas med ett mycket stort antal förnamn.
Inget formellt regelverk
Traditionens makt är stark, men några uttalade regler för vilka namn kungligheter inte kan ha känner Katharina Leibring inte till. Däremot verkar de, precis som många andra föräldrar, i allt större utsträckning välja bort förnamn som kan vara svåra att uttala i de internationella sammanhang som prinsar och prinsessor ibland framträder i.
TV: Här rättas Carl-Philip av barnmorskan
– Ö och J är till exempel bokstäver och ljud som är ovanliga i andra språk och som anses svåra att uttala. Så Örjan är knappast ett namn för den nyfödde prinsen, det riskerar att bli fel alltför ofta.
”Vanliga” pojkar
Det är just de kungliga släktbanden som skiljer de små prinsessorna och prinsarna från alla andra barn i Sverige, och för kungahuset är det viktigt att traditioner vårdas så att skillnaden består.
Men idén att kungligheter skulle göra detta genom att välja bort namn som är populära i den ”vanliga” befolkningen stämmer allt mindre, menar Katharina Leibring.
– Oscar och Alexander är väldigt vanliga namn, medan det var precis tvärtom med Estelle och Leonore.