Foto: TT

Dödligt fästingvirus sprids

Publicerad

I Europa finns blodsugande fästingar som kan sprida det obotliga blödarfeberviruset Krim-Kongo. Även om viruset är relativt sällsynt så är det på frammarsch i Europa. Nu finns en oro för att Sverige kan komma att drabbas.

Antalet fall ökar och viruset har brett ut sig på nya platser. Nyligen upptäcktes smittade fästingar i Spanien och Rumänien.

Det som gör Krim-Kongo-fästingen så fruktad är att den kan sprida blödarfeber, som är en mycket plågsam sjukdom och med hög dödligheten. Var tredje person som smittas av viruset dör inom två veckor och det finns varken vaccin eller botemedel.

– Symptomen börjar influensaliknande med huvudvärk, muskelsmärta, kräkningar och diarré. I allvarligare fall liknar den blödarfebersjukdomen Ebola med blödningar från näsa och tandkött, och blödningar i inre organ, säger Ali Mirazimi, docent i virologi på Folkhälsomyndigheten och Sveriges veterinärmedicinska anstalt.

30 döda i Turkiet

Värst drabbat av viruset i Europa är Turkiet, där ett trettiotal dött hittills i år och omkring tusen personer per år smittas. Även länder på Balkan har drabbats hårt, framför allt Kosovo.

– Vi ser i dagsläget inget hot att smittan ska etablera sig här i Sverige. Men att enstaka individer kan drabbas är fullt möjligt. Framför allt om de reser till områden där smittan finns, säger Ali Mirazimi.

Just under sommarmånaderna ska man vara extra försiktig, för då är fästingarna som mest aktiva, säger han.

Kan etablera sig på Gotland

Det är fästingsorten Hyalomma, som ingår i gruppen hårda fästingar, som är bärare av viruset. De finns framför allt i östra och södra Europa.

Fästingarna trivs där det är torrt och varmt och skulle bara kunna överleva i ett nordiskt klimat om det blev klimatförändringar. Men nu har forskare i Bulgarien hittat en ny smittad fästingsort, som kommer från samma fästingfamilj som de fästingar som finns på Gotland.

– Det indikerar att smittan rent teoretiskt skulle kunna etablera sig i Sverige om fästingarna på Gotland kom i kontakt med ett djur som var smittat av blödarfebervirus. Men det är än så länge bara hypoteser och inget vi studerat närmare, säger Ali Mirazimi.

Prioriterat forskningen

På Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå fyra. Här bedrivs forskningsprojekt kring blödarfebervirus i nationella och europeiska laboratorienätverk.

Än så länge saknas flera pusselbitar om hur blödarfeberviruset beter sig och varför vissa människor överlever och andra dör. Frågor som behöver besvaras innan det finns ett botemedel.

– Både WHO och EU har prioriterat forskning om blödarfeber eftersom flera länder behöver öka sin beredskap, säger Ali Mirazimi.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.