Nu handlar det inte om regelrätt valfusk. Men det som skedde i andra omgången till presidentvalet den 22 maj stred mot den österrikiska vallagen.
De tyngst vägande invändningarna handlade om att poströsterna började räknas redan på valdagen, alltså på söndagen. Enligt lagen får de inte börja räknas förrän dagen efter valet klockan nio på morgonen.
En annan orsak till domen var att det i flera valdistrikt för rösträkningen hade anlitats icke behörig personal.
Minsta möjliga marginal
Läget före den andra valomgången var den att kandidaten för det högerpopulistiska partiet FPÖ (Österrikes frihetliga parti), Norbert Hofer, stod mot den gröne kandidaten Alexander Van der Bellen, som även stöddes av de båda regeringspartierna, det kristdemokratiska ÖVP, Österrikiska folkpartiet, och det socialdemokratiska SPÖ.
Van der Bellen vann med minsta möjliga marginal – knappt 31.000 röster. Och det var poströsterna – som räknades för tidigt i strid med lagen – som avgjorde.
FPÖ överklagade. Den österrikiske inrikesministern, ÖVP-are, tillbakavisade anklagelserna och försökte bagatellisera de felaktigheter som faktiskt ägt rum.
Det finns all anledning att fråga om österrikiska staten inte har möjlighet att ge sina valförrättare grundläggande kunskaper om landets vallagar.
Fördelar för FPÖ
Redan före domstolsutslaget stod det klart att saker hade skett som stred mot lagen.
Vad som nu har skett ger det högerpopulistiska FPÖ klara fördelar i dess propaganda.
FPÖ har utsett sig själv i denna fråga som offer. Offer för de båda etablerade partierna ÖVP och SPÖ som alltså bildar en koalitionsregering.
Missförhållanden
FPÖ har ända sedan l980-talet – under den nu avlidne partiledaren Jörg Haider – velat profilera sig som ett klart alternativ till de båda andra partierna.
ÖVP och SPÖ har under långa tider suttit i en ”stor koalition”, som alltså överskrider partigränserna. Det har inte gått att bilda en majoritetsregering av ett parti.
Den stora koalitionen har lett till en del missförhållanden i samhället. En rad stora statliga bolag och myndigheter har som chefer fått personer med klar anknytning till de båda partierna.
Kritik från FPÖ
Man kan säga att ÖVP och SPÖ har delat upp landet mellan sig när det gäller att fördela väl betalda poster i statligt näringsliv och förvaltning.
Korruption av olika slag har förekommit – och misskötsel.
Detta har länge varit föremål från kritik från FPÖ och många väljare anser att de båda regeringspartierna skor sig på skattebetalarnas bekostnad. De väljer FPÖ i protest mot ”systemet”.
Hätsk valkampanj
Till detta har även kommit FPÖ:s invandringskritiska hållning. Genom de stora flyktingströmmarna till Sverige, Tyskland och Österrike hårdnade samhällsklimatet även i Österrike, vilket gynnade FPÖ.
I den andra valomgången av presidentvalet fick FPÖ alltså nästan 50 procent av rösterna, vilket kan förklaras med att flyktingströmmarna påverkat den politiska atmosfären till regeringspartiernas nackdel.
Vi kan nog vänta oss en hätsk valkampanj till hösten som kan splittra Österrike ytterligare. Och en framgång för ett populistiskt parti kan ligga nära till hands.
Det är dock svårt att säga om detta mobiliserar FPÖ:s väljare i högre grad eller om kristdemokratiska och socialdemokratiska väljare mobiliseras mer för att hindra att en högerpopulistisk kandidat blir statschef.