Som privatperson har man större skäl att oroa sig för att inflationstendenserna ställer till med ett börsras, än att de skulle driva upp boräntorna, skriver Kristina Lagerström. Foto: Courtney Crow/AP/TT

Analys: ”Inflation är den stora skräcken nu”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Riksbanken prickar målet visar dagens inflationssiffra. Men i USA är inflationen uppe i 5 procent och inflation är den stora skräcken nu, inte minst på börsen. För trots att de flesta inte ser någon skenande inflation framöver heller, är det ovanligt mycket som riskerar att inte gå enligt plan.

Kristina Lagerström

Ekonomikommentator

Egentligen är den helt perfekt, dagens inflationssiffra. 2,1 procent. Det hade låtit som en ouppnåelig dröm för både Riksbank och finansminister för 30 år sedan. Då hade inflationen nyligen varit tvåsiffrig, kronförsvaret hade fallit, och Riksbanken fick i uppgift att hålla inflationen på två procent, enbart med räntevapnet.

Vad ingen hade räknat med var att inflationen, snarare än att sticka iväg, så småningom skulle försvinna med full kraft. Det stora problemet har varit att få upp inflationen till två procent. Det är det som förklarat Riksbankens experiment med minusränta i fem år, som nu segat sig upp till nollränta.

Så, egentligen är det ju bara bra att priserna stiger lite nu. Dessutom är en del av uppgången tillfällig, eftersom man jämför med coronakrisvåren 2020.

Inflationsproblemet i USA

Riksbanken räknar inte heller med att behöva höja räntan för att motverka inflation de närmaste tre åren. Riksbankens enkät med olika aktörer på arbetsmarknad och finansmarknad som publicerades i går visar att de inte heller tror på någon nämnvärd inflation de närmaste åren.

Men ändå har vi alltså ett stort inflationsproblem, och det handlar om USA.

Inte heller i USA tror centralbanken att inflationen ska ta fart varaktigt. Men i april steg den ändå till 4,2 procent. Majsiffran blev hela 5 procent, ännu högre än förväntat.

I USA har både centralbanken och regeringen tagit i med väsentligt mer coronastöd än i Sverige. Det har eldat på efterfrågan och konjunktur, och det har också drivit upp börsen.

Ändå fortsätter centralbanken att skicka ut nya pengar i systemet, 120 miljarder dollar i månaden. Och presidenten gör sitt bästa för att driva igenom ännu ett gigantiskt stimulanspaket, den här gången gällande infrastruktursatsningar.

Trots att det är full fart i ekonomin går det inte att bara dra tillbaka stöden utan vidare. Det skulle kunna skapa kaos på finansmarknaderna. Men om de ligger kvar för länge så kan det elda på inflationen mer varaktigt. Farhågor om det har fått de långa räntorna i USA att nästan fördubblas.

Om räntorna stiger mer än de redan gjort är det stor risk att det utlöser börsras. Dels blir ränteplaceringar mer attraktiva i förhållande till aktier, och dels blir framtida vinster i börsbolag automatiskt lägre värderade när man stoppar in högre räntor i kalkylerna.

Svårbedömda konsumentpriser

I Sverige har inflationstakten, alltså priserna jämfört med för ett år sedan, sjunkit i maj jämfört med april visar dagens statistik. Tydligen är det grönsaker och flygcharter som har blivit billigare den senaste månaden. Flygcharterpriserna är förmodligen ganska svåra att bedöma seriöst eftersom det inte flögs alls i maj förra året och knappt alls nu heller.

Ökat i pris har bland annat el och drivmedel. Men drivmedelspriserna har ju ökat kraftigt därför att man jämför med förra våren då oljepriset rasade.

Sammantaget är läget ganska svårbedömt när det gäller konsumentpriser. Om alla ekonomier som går på högtryck tack vare coronastöd fortsätter göra det, om råvarupriserna fortsätter stiga, och det dessutom fortsätter vara brist på halvledare så att produktionen begränsas, och efterfrågan därmed blir större än utbudet, så kan inflationen möjligen bli en huvudvärk fortare än centralbankerna hoppas, vilket då tvingar fram räntehöjningar. Även i Sverige.

Men som privatperson har man fortfarande större skäl att oroa sig för att inflationstendenserna ställer till med ett börsras, än att de skulle driva upp boräntorna.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.