Peter Rawet, ekonomikommentator SVT Foto: SVT

SVT Nyheters ekonomireporter Peter Rawet svarade på era frågor om räntehöjningen

Uppdaterad
Publicerad

Riksbanken höjer styrräntan för första gången sedan 2011. Hur påverkar det din ekonomi? SVT Nyheters reporter Peter Rawet svarade på era frågor.

Hur påverkas konsumtionen av beskedet i dag?

Det är ju en väldigt låg ränta fortfarande så jag tror inte vare sig den ”vanliga” konsumtionen eller bostadsköpen knäcks av denna höjning. När dessutom Riksbanken är så försiktig med vad de tror att de kommer att höja i framtiden (en till lika stor höjning nästa år) så är det nog ”business as usual”.

Vad spelar styrräntan för roll för en vanlig knegare? Nordea och andra banker sätter ju vilka räntor de vill i alla fall, och de är inte alls proportionerliga gentemot styrräntan.

Det är så med räntan att alla påverkas direkt eller indirekt. Har du lån så kommer du att få (beroende på hur mycket bankerna höjer) uppåt 150 kronor/månad efter skatteavdrag. Bor du i hyresrätt kommer säkert din värd att hävda att det blivit sååå mycket dyrare. Vänligen påminn då hyresvärden också om hur lite din hyra sänktes när räntan föll! För ekonomin i stort blir det ju lite dyrare för företag att låna vilket naturligtvis – om räntan fortsätter stiga – gör det dyrare att satsa på nya saker och därmed skapa nya jobb.

Är det inte dålig timing av Riksbanken att höja räntan nu när allt ändå pekar på en påtaglig avkylning på marknaden?

Riksbanken har ju haft problem med timingen tidigare. År 2008 så höjde man räntan, trots att krissignalerna var (över)tydliga fem dagar innan den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers föll – starskottet till den största ekonomiska krisen sedan 1930-talets depression.Återupprepning...

Jag med ett huslån på 750 000 kr, berörs väl inte att det? Vilka berörs av en höjning?

Har du fast ränta så berör det inte tills ditt lån förfaller. Har du däremot rörlig ränta (tre månaders bindningstid) så kan det komma en höjning. Men det finns ingen automatik med att din ränta ska höjas! Banken har en egen upplåning och vill väl behålla dig som kund så de kan inte höja om du har bättre alternativ – andra banker – att gå till. Ring din bank och ställ krav!

Vem bestämmer det så kallade räntegapet? Kan man begränsa det med lag så inte bankerna tjänar så tokmycket ?

Om du menar skillnaden mellan vad bankerna har för kostnader för att låna till dig och vad du får betala finns det två grejer. En som du inte kan göra något åt och en som du kan påverka! Fler banker som konkurrerar om dig som kund pressar räntorna. Du som kund utnyttjar din kundmakt och flyttar dina slantar till den som ger dig det bästa erbjudandet. Good luck!

Vad menas med att ”importera inflation” och vad har det med riksbankens agerande att gör?

Importerar inflation, prisökningar, gör vi när det vi köper från utlandet blir dyrare. Nu när vi har haft så låg ränta har den svenska kronan blivit svag vilket har gjort det dyrare att köpa utländska saker och tjänster. Det har varit ett sätt för Riksbanken att få upp inflationen.

Finns det någon risk att räntorna går upp till liknande höjder som 1995? I så fall, under hur lång tid sker dessa höjningar?

Jag tror att du menar 1992 då Riksbanken höjde räntan till 500 procent. Vad det handlade om då var att Sverige hade en fast växelkurs på kronan. För att inte kronan skulle falla i värde genom att folk (utländska investerare och storföretag) sålde kronor så var man tvungen att locka dem att behålla kronorna om man betalade dem duktigt med ränta. Men det gick ju åt.... Nu har vi en rörlig kronkurs – finansmarknaden bestämmer värdet på vår valuta och Riksbanken har inte lika stora möjligheter/behov av att manipulera kronans värde. Däremot betyder ju varje höjning mer för kostnaderna att låna eftersom de räntor bolånekunder och andra betalar är låga. Har du två procent i ränta nu betyder ju en ränta på fyra procent att dina lånekostnader dubbleras, och det kan ju vara ett problem om du är högt belånad.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.