Sverige kan vara på väg mot den kritiska punkt då kostnaden för hanteringen gör att det inte längre lönar sig för handlaren att ta emot sedlar och mynt. Foto: TT arkiv

Därför behövs sedlar och mynt – även i Sverige

Publicerad

Användandet av kontanter minskar snabbt. Så snabbt att krisberedskapen är hotad och upp emot en miljon människor riskerar att hamna i utanförskap.

Sverige är unikt. Det slog den parlamentariskt tillsatta Riksbankskommittén fast i sitt delbetänkande ”Tryggad tillgång till kontanter” som lämnades till regeringen tidigare i juni.

Det unika med Sverige – i detta sammanhang – är att inget annat jämförbart land gått lika långt mot att bli kontantlöst och därmed fullständigt beroende av kort och olika digitala betalningslösningar.

Riskabelt

Och det är enligt kommittén inte enbart positivt. Det innebär risker och orättvisor också.

I takt med att kontantanvändningen krymper, blir den nödvändiga infrastrukturen med penningtransporter, uttagsautomater och insättningsboxar allt dyrare att upprätthålla. Åtminstone räknat per köp.

En tidig bankomat år 1972 Foto: Lennart Nygren, TT

2017 konstaterade Post- och telestyrelsen i sin rapport ”Grundläggande betaltjänster i en digitaliserad framtid” att det är i de glesbefolkade delarna av Sverige som tillgången till kontanttjänster blivit som sämst.

Kritisk punkt

Enligt PTS närmar sig den kritiska punkt då kostnaden för hanteringen gör att det inte längre lönar sig för handlare att ta emot sedlar och mynt. I Handelsrådets forskningsrapport svarade hälften av de intervjuade handlarna att de räknar med att vara kontantfria före år 2025.

För de flesta svenskar är detta inget problem, de både kan och vill betala med kort, eller någon app. Men de som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningstjänster får sina möjligheter starkt begränsade.

Digitalt utanförskap

Olika uppskattningar har kommit fram till att mellan 600 000 och 1,5 miljoner vuxna befinner sig i ett sådant ”digitalt utanförskap”. Det handlar främst om grupper av äldre, nyanlända med bristande språkkunskaper samt personer med vissa funktionsvariationer. Eller rent av folk i områden med dålig mobiltäckning.

Enligt kritiker kan dessa grupper inom bara några år få stora problem att köpa mat och andra nödvändigheter. Ingen kommer längre ta emot eller kunna ge växel på deras sedlar och mynt.

Motargument

Så illa blir det inte, menar de som argumenterar för ökad användning av kort och betalappar. De, bland annat banker och vissa delar av handeln, menar bland annat att såväl köpare som säljare tjänar på att den kostsamma kontanthanteringen minskar.

Enligt förespråkarna kan digitala betalningar begränsa den svarta ekonomin. Foto: Fredrik Sandberg, TT

Dessutom hävdar man att minskad användning av sedlar och mynt också begränsar den svarta ekonomin – och minskar riskerna för rån och annan brottslighet.

Kritikerna framhäver å sin sida att det digitala skiftet möjliggjort en ny typ av brott och pekar bland annat på det ökande antalet bedrägerier med Bank-ID.

Hastigheten förskräcker

Det som oroar många är hur snabbt den svenska avvecklingen av kontanter gått. 2010 gjordes fyra av tio betalningar i handeln med sedlar och mynt. Sex år senare hade andelen mer än halverats till 15 procent.

Sedan dess har den krympt ytterligare i takt med att fler butiker, caféer och kiosker väljer att enbart acceptera appar och kort.

Även Riksbankens chef Stefan Ingves är bekymrad över kontanternas minskade betydelse. Foto: Jessica Gow, TT

Enligt Riksbanken fanns det år 2007 112 miljarder kronor i kontanter ute och snurrade i den svenska ekonomin. I mars 2018 hade det beloppet halverats till 56 miljarder.

Summan motsvarar 1,2 procent av BNP – den lägsta andelen bland alla utvecklade länder. I Danmark är den exempelvis 3,4 procent, enligt landets Nationalbank.

När krisen kommer

Den stora faran är enligt bedömarna vad som händer om – eller enligt olyckskorparna när – de digitala betalningarna slutar fungera.

Samlad expertis bedömer att ett betalningssystem som bygger på kontanter spelar en mycket stor roll för samhällets krisberedskap, åtminstone som backup.

Viruset Petya som drabbade Ukraina förra sommaren slog bland annat ut butikernas kortsystem. Papper, penna och kontanter fungerade när datorerna strejkade. Foto: TT

Alla som varit inne i en butik där kortläsarna börjat strejka vet vilket kaos som uppstår när stressade kunder inte kan handla. Det är inte svårt att föreställa vad som sker när samma sak sker i alla butiker på en gång.

Samtidigt som pengarna på ditt konto försvinner i en digital rökpuff och ditt mobila Bank-ID slutar fungera.

Fakta: Tillgången på kontanter

Visa
  • Den 11 juni lämnade Riksbankskommittén in sitt delbetänkande till finansmarknadsminister Per Bolund (MP).
  • Där föreslås bland annat att de banker som har betalkonton och en inlåning från allmänheten på över 70 miljarder kronor ska vara skyldiga att tillhandahålla kontantuttag och dagskassehantering i hela Sverige.
  • ”Rimlig tillgång” innebär enligt kommittén att 99 svenskar av 100 ska ha högst 25 kilometer till närmaste plats för såväl uttagsautomat som insättningsbox.
  • Kommittén slår fast att även om det finns fördelar med teknisk utveckling så har Sverige gått längre än något annat jämförbart land när det gäller att överge kontanter som betalningsmedel.
  • Enligt kommittén finns i dag runt en miljon svenskar som står utanför det digitala samhället, bland annat vissa äldre, nyanlända och personer med funktionsvariationer.
  • Kommittén drar också slutsatsen att kontanter bidrar till att minska samhällets sårbarhet vid kriser och ge ett bättre integritetsskydd för individen.

Källa:Tryggad tillgång till kontanter, SOU 2018:2

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer