SVT Nyheter har frågat ekonomicheferna i landets alla kommuner hur de ser på de stigande elpriserna och kommunens ekonomi.
Av de drygt 200 kommuner som svarat i enkäten menar 42,4 procent att det ekonomiska läget ser illa ut, eller till och med mycket illa ut, inför vintern. Lika många menar att elpriset påverkar det ekonomiska läget.
Oro att tvingas stänga
I 20 kommuner finns det en oro för att man inte ska kunna hålla idrottshallar, ishallar och simbassänger öppna. I Filipstad, Grums och Sala är den oron mycket stor.
I nio kommuner menar man att läget är så allvarligt att man inte är säker på att kommunen kommer att kunna hålla all sin verksamhet igång – Sollentuna kommun bedömer möjligheten som “mycket dålig”.
”Det finns en stor oro för utvecklingen av energipriser, den allmänna inflationen och ökade pensionskostnader under de närmaste åren. Det vi vet är att kommunen kommer att få en ansträngd ekonomi och vi behöver titta över våra kostnader”, svarar Sollentuna kommuns budgetchef Jonas Sundström i enkäten.
Sollentuna kommun kommer att göra allt den kan för att inte stänga ned någon verksamhet, då den är viktigt för kommunens medborgare.
Ökning på 900 procent
Men fler kommuner än Sollentuna har det tufft. I Ydre kommun visar prognoserna på en elprisökning från 50 öre till 450 öre per kilowattimme – en ökning på 900 procent. Falu kommun räknar med en kostnadsökning på 19 miljoner kronor.
Regeringen har tidigare föreslagit att myndigheter bör se över hur man kan spara på el. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Svenska kraftnät säger att även privatpersoner måste börja spara el för att lindra vinterns elkris.
Frågar man kommunerna om deras möjligheter att spara in på el ser det inte bra ut: över hälften, 56,2 procent, säger att de har ganska dåliga eller mycket dåliga möjligheter att dra ner på elförbrukningen.
Flera kommuner menar att det krävs politiska beslut för att nå ett resultat.
”Får höja skatterna”
– Kommunerna gör allt för att hålla kärnverksamheten igång. Går inte det får de höja skatterna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR, Sveriges kommuner och regioner.