Företagets grundare Lars Magnus Ericsson (1846 – 1926) Foto: TTVisa alla (9)
Visa alla (9)

Ericsson – också historien om Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Från en blygsam verkstad till en global jätte. Historien om Ericsson är en 140 år lång bergochdalbana.

Historien om Ericsson är också historien om Sverige som industrination. Hur små företag växte genom att fatta rätt beslut vid rätt tid och hur de tidigt sökte utanför landets gränser för att växa. 

Ericssons historia började 1876 i en oansenlig liten lokal på Drottninggatan i centrala Stockholm, då den 30-årige värmlänningen Lars Magnus Ericsson öppnade en verkstad specialiserad på att reparera och tillverka delar till telegrafutrustning.  Man får förmoda att den unge Ericsson hade god kunskap i ämnet eftersom han de senaste tio åren arbetat med just telegrafer. 

Rätt i tiden

Samtidigt som Ericsson startade sitt företag skedde de första genombrotten för en av dåtidens hetaste uppfinningar, telefonen. Den hade uppfunnits av amerikanen Alexander Graham Bell och eftersom Bell inte tagit patent på sin uppfinning fanns pengar att tjäna för Ericsson.  

Affärerna gick bra och verksamheten växte och tiden var perfekt eftersom telefonnätet i Stockholm då byggdes ut i rask takt. Vid förra sekelskiftet hade bolaget 1.000 anställda.

Öster och väster

Liksom många andra svenska storföretag var export en viktig framgångsfaktor och Ericsson fick tidigt uppdrag i Ryssland. 1897 invigdes den första fabriken i Sankt Petersburg och några år senare etablerade sig företaget på den viktiga amerikanska marknaden. 1904 byggdes den första fabriken i USA.  

Förutom telefoner blev den största kassakon telefonväxlar och utrustning för teleinfrastruktur. Flera länder vände sig till det svenska bolaget när deras invånare skulle kopplas samman med koppartrådar och växlar.

In kom Kreuger

Affärerna i Ryssland skulle dock få ett dramatiskt slut och företagets första kris inträffade i samband med den ryska revolutionen 1917. Ericssons verksamhet konfiskerades av kommunistregimen och företaget hamnade på obestånd. Det drabbade dock inte grundaren Lars Magnus Eriksson, som lämnade bolaget redan 1905.  

Bolaget kom på fötter, men det skulle inte dröja länge innan nästa kris stod för dörren. 1930 blev finansmannen Ivar Kreuger bolagets största ägare. Efter Kreugers spektakulära konkurs med efterföljande självmord var Ericsson illa återigen ute och räddningen blev att amerikanska ITT, Handelsbanken och  Wallenbergsfären tog över bolaget.  

Dags för förorten

På 1930 talet hade Ericsson vuxit sig för stora för lokalerna i centrala Stockholm och nästa adress blev det då relativt outvecklade Midsommarkransen, sydväst om Stockholm. Här byggdes fabrik och området kom att bli synonymt med bolaget. Det är företagets närvara som gör att området idag heter Telefonplan. Företaget expanderar inte bara i Stockholm och genom nyetableringar och uppköp finns nu företaget i många svenska städer.  

Ericsson är ett tydligt exempel på hur staten och industrin i Sverige länge levde i symbios och hur de socialdemokratiska regeringarna köpte varor och tjänster från de svenska storbolagen. Det kunde lika gärna handla om Vattenfall och Asea, eller Saab och flygvapnet. Ericsson blev den självklara leverantören för Televerket.

Fler fabriken byggs

Efterkrigstiden innebar en guldålder för Ericsson och decennier av ekonomiska och tekniska framgångar avlöste varandra. Runt om i världen vänder sig länder och regeringar till Ericsson när telefonnäten ska byggas ut och moderniseras. Viktiga innovationer som den digitala telefonväxeln AXE blir en exportsuccé liksom företagets utrustning gör mobiltelefoni.  

I många svenska städer innebar också ett jobb på Ericsson en trygg anställning. I  Söderhamn, Gävle och Olofström var Ericsson en naturlig del av livet.   

Historien upprepar sig

De goda åren på 1980–talen följde fortsatt goda tider på 1990-talet i takt med att GSM telefonerna bröt ny mark. Jämfört med tidigare generationer av mobiltelefoner innebar GSM–tekniken lägre samtalskostnader samtidigt som operatörerna subventionerade telefonerna. Ericsson tillverkade både telefoner och växlar, men historien kom snart att upprepa sig. 

Under 1990 talet säljer Ericsson en rad svenska fabriker till kontraktstillverkare. Jobben blir inledningsvis kvar i Sverige, men den gamla tiden då företaget varetablerat från norr till söder börjar nu lida mot sitt slut. Sedan 1997 har 16.000 industrijobb från Ericsson försvunnit i Sverige. 

Rekordåret 2000 var det fest och jubel. Aktien rusade på  börsen och bolaget hade då 42.000 anställda i Sverige. Festen fick ett abrupt slut med it-kraschen och snart befann sig Ericsson på ruinens brant.   

Efter stålbadet i kölvattnet av kraschen kom Ericsson tillbaka starkare. Men det skedde på bekostnad av de anställda. Tider av rationaliseringar innebar i början av 2000-talet att verksamheter avvecklades runt om i Sverige. 

Slutet på epoken?

Nu står bolaget återigen inför en tekniksprång och en avgörande faktor är att man hänger med i den mobila revolutionen och nästa generations dataöverföring, 5G.  

I juli fick bolagets VD Hans Vestberg sparken. Styrelsen ansåg att Vestberg var fel person att leda  bolaget in i en fas. Kort innan Vestberg fick sparken varslades  om stora personalminskningar sparprogram för Ericsson.  

I dag har bolaget 17.000 anställda i Sverige och läggs tillverkningen helt ner i Kumla och Borås, vilket Ericsson gett besked om, ner innebär det slutet på en 140 år gammal svensk idustriepok. 

Fakta: Viktiga årtal

Visa

1876: Bolaget grundas den första april  

1878: Företaget tillverkar sin första telefon 

1909: Första telestationen levereras till Mexiko.  

1923: Den så kallade 500-väljaren tas i drift, företagets första mekaniska telefonväxel.  

1932: Finansmannen Ivar Kreuger begår självmord.  

1956: Företagets första mobiltelefon visas upp. Apparaten vägde 40 kilo och var stor som en resväska.  

1976: Företaget firar hundra år. Den första protypen av den digitala AXE-växeln tas i drift. Växeln har utvecklats tillsammans med Televerket och den första AXE-växeln installeras i en telestation i Södertälje.  

2001: Ericssons mobiltelefonavdelning slås samman med japanska Sony. Företagets svenska verksamhet koncentreras till Lund. 2012 upplöses samarbetet och Ericssonnamnet försvinner från mobiltelefoner.

Källa: wikipedia, ericsson.com

Fakta: Allt färre Ericsson-jobb i Sverige

Visa

Telekomtillverkaren Ericsson står inför en ny stor nedskärning där tusentals jobb väntas försvinna.

Den kommer efter ett årtionde där både antalet anställda i Sverige och andelen svenska jobb i Ericsson-koncernen minskat kraftigt.

Ericsson-koncernen hade vid utgången av årets andra kvartal totalt 116 507 anställda, varav 16 190 eller 14 procent i Sverige.

För drygt tio år uppgick antalet Ericsson-jobb i Sverige till drygt 21 000, vilket utgjorde omkring 40 procent av koncernens totala arbetstillfällen runt om i världen.

Källa: Ericsson

Fakta: Ericsson bland de största

Visa

De tio största företagen rankade efter antal anställda i Sverige.

Volvo Car Group: 28.119

Postnord: 23.180

AB Volvo: 20.176

Samhall: 17.908

Ericsson: 17.108

Axel Johnson: 16.809

Scania: 13.061

Ica Gruppen: 12.750

Landstingshuset i Stockholm AB: 12.089

Saab-koncernen: 11 830

Källa: Ekonomifakta, Nordic Netproducts / siffror baseras på årsredovisningar 2015

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Neddragningar på Ericsson

Mer i ämnet