Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör SVT:s ekonomikommentator om dagens amerikanska besked om stigande tillväxt och ökad BNP. Foto: SVT/Mikael Eriksson

Därför är goda amerikanska nyheter dåligt för Sverige

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Typiskt! När det kommer bra siffror så får man ändå inte vara glad.

Att den amerikanska ekonomin växer starkare än väntat, med 2,6 procent i tredje kvartalet, är egentligen dåliga nyheter. För dem som hoppats att de svenska boräntorna inte ska bli ännu värre.

Alexander Norén

Ekonomikommentator

Med de här tillväxtsiffrorna i ryggen så pekar det åt fel håll vad gäller framtida inflation, och på onsdagen gav Fed besked om ännu en höjning av styrräntan.

Vad har det här med mig i Sverige att göra? Allt! Sverige är en mycket liten jolle på det globala finanshavet, och när tankbåten Fed kör förbi så måste vi förhålla oss till dess svallvågor. Särskilt nu, när kronan är så svag, så ökar pressen på Riksbanken att följa Fed.

Svensk import blir dyrare

När amerikanska räntan stiger jämfört med omvärlden strömmar mer pengar till USA för att avkastningen stiger för den som äger räntebärande papper i dollar, och då stiger dollarn. Svensk import, som till betydande del sker i dollar, blir dyrare. Vi importerar mer inflation. Ökad press på att höja svenska räntan.

Största delen av vår utrikeshandel sker med EU-länderna, så den svenska kronan påverkas på samma sätt av ränteläget inom euro-zonen. På torsdagen höjde ECB, europeiska centralbanken, räntan med 0,75 procentenheter. Kampen mot inflationen fortsätter.

Samtidigt finns det positiva tecken vad gäller energipriserna i Europa. Gaslagren är fyllda och tankbåtarna med flytande naturgas står på kö i hamnarna. Skulle det dessutom bli en mild vinter så blir det mindre bränsle på inflationsbrasan. Betyder det att man kanske höjer räntorna i onödan nu?

Effekten av en räntehöjning sker med olika fördröjning i olika delar av ekonomin. Det kan ta ett år eller två innan man ser resultatet fullt ut. Risken finns att man tar i för hårt, men också att man släpper på bromsen för tidigt, eftersom man inte kan se in i framtiden. Men det främsta skälet till att ta i hårt nu, på kort sikt, är att visa beslutsamhet.

Handlar om psykologi

Riksbankens främsta mål med sina kraftiga räntehöjningar är att skicka signalen till oss, till de relativt sett fattigare löntagarna inför lönerörelsen i vinter, att vi inte ska räkna med att inflationen biter sig fast. Vi ska tro att kampen mot inflationen lyckas. Därför skräms man hellre lite för mycket i början, än tvärtom.

Allt handlar nu om psykologi. Inflationsförväntningarna, det vi tror ska hända med priserna framöver, måste hållas nere. Det blev inte minst tydligt vid senaste utfrågningen i riksdagens finansutskott när vice riksbankschefen Per Jansson talade om prognosen att vi kommer tillbaka till inflationsmålet två procent under 2024: ”Det är inte bara vår prognos, det är ett löfte!”

Om prognosen ska slå in måste vi tro att de levererar på löftet. Räkna därför inte med att de släpper på bromsen i första taget.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.