Experterna som SVT Nyheter pratat med är överens om att pensionsåldern kan komma att justeras flera gånger i framtiden. Foto: TT

Expert: De är pensionsuppgörelsens vinnare och förlorare

Uppdaterad
Publicerad

SVT Nyheter har talat med några av landets ledande experter om pensionsuppgörelsen. De är överens om att minimi- och maxåldrarna för pension kan flyttas flera gånger i framtiden. Och det finns vinnare och förlorare.

Docenten Gabriella Sjögren Lindquist, som är docent i nationalekonomi vid Inspektionen för socialförsäkringen, ser tydliga vinnare och förlorare. De födda 1959 och senare är förlorare, menar hon.

– Förlorarna på uppgörelsen är de som hade planerat att gå tidigt i pension för att få mer fritid. Som jag förstår överenskommelsen är det de som är födda 1959 som blir första årskullen som får en höjd lägsta ålder för pension från 61 till 62 år, säger hon.

Men hon välkomnar pensionsuppgörelsen.

– Jag tycker att de nya förslagen är väl balanserade. Man har tagit hänsyn till utsatta grupper, som förtidspensionärer och de som har arbetat ett långt arbetsliv, i uppgörelsen vilket är positivt. Samtidigt visar man tydligt att vi behöver få äldre att arbeta högre upp i åldrarna genom att höja åldersgränserna för tidigaste uttag och i lagen om anställningsskydd.

Joakim Palme. professor vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet och Gabriella Sjögren Lindquist, docent vid Inspektionen för socialförsäkringen. Foto: TT/privat

”Frågan är fel ställd”

Professor Joakim Palme, som är professor vid statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, reagerar på frågan om vinnare och förlorare.

– Jag tycker frågan är fel ställd. I pensionsnivå vinner man ju för varje ytterligare år man arbetar, säger han.

Men de två experterna är överens om att pensionsåldern kan komma att justeras flera gånger i framtiden.

– Det är inte ett definitivt besked. Minimi- och maxåldrarna kan flyttas på nytt i framtiden genom nya riksdagsbeslut, säger Gabriella Sjögren Lindquist.

Joakim Palme håller med.

– Vi underskattar ständigt tiden för hur länge vi kommer att överleva. Så i den meningen är det här sanningar som är rörliga mål, säger han.

Kort om statens pensions historia

  • 1913 Folkpensionsreform, vilket innebar premieinbetalning av inkomstpensioner till fattiga
  • 1948 Folkpension till alla
  • 1959 ATP – Allmän Tilläggspension
  • 1994-1998 Ett reformerat pensionssystem med avgiftsbestämda inkomstpensioner och garantipensioner  Folkpension ersätts av garantipension och ATP ersätts av inkomstpension. Inkomstpensionen blir grunden i systemet och tilläggspensionen blir tillägget. Premiepensionen beslutades och innebär att svenska folket kan välja del av förvaltningen av sina ålderspensioner.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.