Det viktigaste måttet på underliggande inflation är KPIF, där varken boräntor eller energipriser räknas in. Det är måttet som Riksbanken använder för att nå inflationsmålet på 2 procent över tid.
I januari låg inflationstakten enligt KPIF på 3,3 procent – så mycket har priserna stigit sedan samma månad i fjol. I december var motsvarande mått 2,3 procent.
”Ser bättre ut”
Men enligt SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén är ökningen ett ”tekniskt hack” i en nedåtgående kurva:
– Vill man mäta temperaturen på inflationen just nu tittar man i stället på månadförändringen, och då ser det bättre ut. Tar man bort energipriserna så är månadsförändringen i januari minus 0,5 procent.
Bland saker som blivit billigare hittar man utrikes flygresor, kläder och drivmedel. Priserna på el och hyror har däremot gått upp.
Att KPIF skulle gå upp i januari var väntat. Det beror bland annat på årliga höjningar på exempelvis resor med kollektivtrafik, avgifter för vatten och avlopp och hyror. Effekten ses av de flesta bedömare som tillfällig.
Positiva prognoser
Och läget ser betydligt bättre ut än i januari 2023, då KPIF låg på hela 9,3 procent. Prognoserna framåt pekar också på att den underliggande inflationen fortsatt är på väg ned.
Men enligt Alexander Norén bör de hushåll som hoppas på en snar räntesänkning från Riksbanken ändå göra sig beredda på att vänta:
– Dagens inflationssiffror överraskade inte positivt, så någon sänkning redan i mars lär det inte bli. Men till sommaren är inte uteslutet.