”Med hänsyn till konjunkturläget och överskottsmålet borde finanspolitiken vara betydligt mer åtstramande, vilket rådet har påpekat sedan 2014. Men regeringen väljer att i år försvaga de offentliga finanserna”, skriver rådet i sin årliga genomgång av finanspolitiken.

Rådet beskriver regeringens agerande som ”uppseendeväckande”.

”Regeringen bör motivera sin politik samt förklara hur den kan vara förenlig med det finanspolitiska ramverket”, står det i rapporten.

Rådet efterlyser även strukturåtgärder, som ett sänkt ränteavdrag och höjd fastighetsavgift, för att dämpa prisuppgångarna på bostäder och den höga skuldsättningsnivån bland svenska hushåll.

LÄS MER: Stark kritik mot regeringens finanspolitik

Mindre träffsäkra

I sin rapport uppmanar rådet även Magdalena Andersson att formulera om arbetslöshetsmålet om lägst arbetslöshet i EU till 2020, vilket i praktiken ser ut att vara omöjligt att uppnå. I stället vill rådet se separata mål för olika grupper på arbetsmarknaden, som asylinvandrare, unga lågutbildade och långtidsarbetslösa.

Finansdepartementet får samtidigt kritik för att regeringens prognoser är mindre träffsäkra än exempelvis Konjunkturinstitutets prognoser. Tillväxten och det offentliga sparandet överskattas ofta, medan arbetslösheten underskattas i prognoserna, enligt rådet.

Rådet föreslår även att det tas steg för en avreglering av hyresmarknaden, bort från dagens bruksvärdessystem med sikte på marknadshyror. Då detta antas slå hårdast mot hushåll med lägre inkomster bör åtgärderna införas i kombination med exempelvis ett utbyggt bostadsbidrag.

”En engångsbeskattning av fastighetsägarna skulle kunna bidra till att finansiera höjda bostadsbidrag”, skriver rådet.