• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Arvidsjaur, Norrbottens län. Det brinner kraftigt i en butik i centrala Arvidsjaur, med rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Norrbotten.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Inflationen är död, menar SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén. Hör varför i videon. Foto: SVT

Inflationen sjönk i mars – kan påverka styrräntan

Uppdaterad
Publicerad

Inflationstakten i Sverige fortsätter minska – enligt SCB steg priserna i mars med 2,2 procent, jämfört med i fjol. För första gången sedan 2021 sjunker även matpriserna.

Statistiken är en viktig fingervisning för om det blir en räntesänkning redan i maj eller inte.

Det viktigaste måttet på underliggande inflation är KPIF, där varken boräntor eller energipriser räknas in. Det är måttet som Riksbanken använder för att nå inflationsmålet på 2 procent över tid.

I mars låg den årliga inflationstakten, mätt som KPIF, på 2,2 procent – så mycket har priserna alltså stigit sedan samma månad i fjol. Inflationstakten enligt KPI landade på 4,1 procent i mars.

Det är dags att fira, inflationen är nästan död, det här är fantastiskt bra siffror, säger SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén.

Inflationen i mars var oväntat låg och lägre än många prognoser.

Matpriserna sjunker

SCB:s konsumentprisindex visar att matpriserna jämfört med året innan sjunker för första gången på tre år. De genomsnittliga priserna på livsmedel och alkoholfria drycker sjönk med 0,7 procent i mars jämfört med februari i år.

– Priserna på livsmedel har inte gått ned så mycket mellan två månader sedan april förra året. Det som främst drev prisnedgången på livsmedel i mars jämfört med februari i år var frukt och grönt, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

”Jätteviktiga siffror”

De inflationssiffror som publiceras under fredagen är de sista som hinner presenteras innan Riksbanken åter igen ska ta ställning till styrräntan. Beskedet kan därför ge indikationer om kommande räntesänkningar.

– Det här är jätteviktiga siffror för att Thedéen och gänget ska känna: Nu måste vi sänka räntan för att inte krascha svensk ekonomi, säger Philip Scholtzé, sparekonom på Avanza.

Så har svensk inflationstakt förändrats sedan toppnoteringen 2022. Foto: SVT Nyheter

När sänks räntan?

I februari var årsförändringen mätt som KPIF 2,5 procent – en lägre siffra än väntat som vittnade om ljusare tider på horisonten.

Mycket tyder på att den trenden nu fortsätter – något som kan komma att påverka Riksbankens beslut om styrräntan.

– Med de här siffrorna i ryggen så finns det goda argument för en räntesänkning i maj, säger Alexander Norén.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Har du koll på ekonomins grunder? Gör SVT Nyheters quiz här. Foto: SVT/TT

HUR MÄTER MAN INFLATION?

KPIF visar samma prisutveckling som KPI, men utan de direkta effekterna av en ändrad penningpolitik. KPIF är Riksbankens målvariabel för inflationsmålet.

KPIF exklusive energi (KPIF-XE) och KPIF med konstant skatt (KPIF-KS) är två andra mått på inflation som beräknas av SCB på uppdrag av Riksbanken. I KPIF-XE exkluderas energivaror från KPIF och i KPIF-KS konstanthålls de skatter och subventioner som är kopplade till produkterna i KPIF.

HIKP (harmoniserat index för konsumentpriser) beräknas av samtliga länder i EU. Måttet har en något mindre täckning jämfört med KPI och KPIF, främst på grund av att delar av hushållens boendekostnader utelämnas.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.