”Årets ekonomipristagare, Ben Bernanke, Douglas Diamond och Philip Dybvig, har väsentligt förbättrat vår förståelse av bankernas roll för ekonomin, särskilt vid finanskriser. Deras forskning visar bland annat varför det är så viktigt att undvika att banker kollapsar”, skriver Kungliga Vetenskapsakademien i sin motivering.
Enligt John Hassler, en av ledamöterna i priskommitén, låg pristagarnas forskning bakom krisåtgärderna och hjälpte oss att förstå orsakerna till finanskrisern 2008-2009 och gjorde att världsekonomin inte gick in i samma typ av depression som under 1930-talet.
”Kom som en överraskning”
Bernanke är före detta centralbankschef i USA och verksam vid The Brookings Instiution. Han studerade 1930-talets depression, den värsta ekonomiska krisen i modern tid. Han visade bland annat hur bankrusningar var avgörande för att krisen blev både långvarig och djup.
Diamond är verksam vid University in Chigago och Dybvig vid Washington University in St. Louis.
– Samtidigt som du och jag vill ha tillgång till vårt bankkonto och ta ut pengar när vi vill, vill en låntagare inte behöva betala tillbaka sitt lån varje dag. Detta faktum gör att det finns en motsättning mellan de här två grupperna. Man vill tillfredsställa dem som vill ha pengar på en gång och dem som vill låna på lång sikt. Då visar två av pristagarna, Diamond och Dybvig, att den optimala lösningen på det problemet är just en bank, säger Ingrid Werner, en av ledamöterna i priskommitén.
– Det kom som en överraskning, säger Diamond, uppkopplad på länk i samband med presentationen vid Kungliga Vetenskapsakademien.
Bättre förberedda på finanskriser i dag
Diamond tror att världen lärt sig mycket av tidigare finanskriser och är bättre förberedda i dag:
– Det verkar som att banksystemet i dag är solitt. Men fruktan för bankrusningar och kriser kan dyka upp var som helst i finanssystemet. Det måste inte härröra från affärsbankerna. Det kan uppstå i försäkringssektorn, säger han.
– Det är absolut möjligt att undvika finanskriser. Det finns sätt att skriva kontrakt och designa finanssystemet så att det aldrig uppstår kriser. Men en poäng med våra studier är att detta troligen inte är det bästa sättet att hantera detta, fortsätter han.
Ekonomi var inte en av de kategorier som omnämndes i Nobels testamente. Priset har det omständliga namnet ”Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne” och instiftades av just Riksbanken 1969.
Prissumman är densamma som för de ”riktiga” Nobelprisen, 10 miljoner kronor, men i stället för Nobelstiftelsen är det Riksbanken som står för notan. Vinnaren utses av Kungliga Vetenskapsakademien.
Texten uppdateras