Foto: TT

EU-migranternas rättigheter – detta gäller

Uppdaterad
Publicerad

Rivningen av migrantlägret på Sorgenfri i Malmö har börjat. Turerna fram till att myndigheternas besluts verkställs har varit många, bland annat på grund av osäkerhet kring vilka regler som gäller. Här följer en kort faktasammansällning.

Hur länge får en EU-medborgare vistas i Sverige?

Alla som bor i EU har rätt att röra sig fritt inom unionen och får vistas i ett annat medlemsland i tre månader. Det finns inga krav på visum eller att man måste ha jobb eller sysselsättning. Däremot måste en besökande ha ett pass eller ID-kort.

Migrantlägret i Malmö

För att få stanna längre än tre månader måste personen vara anställd, egen företagare eller arbetssökande med en verklig möjlighet att få ett jobb. Det går också att vara studerande om man har pengar nog att försörja sin familj. EU-medborgare som saknar annan försörjning än tiggeri har inte rätt att stanna mer än tre månader.

Kravet att EU-medborgare skulle registera sig och samtidigt visa att de kan försörja sig togs bort i maj 2014. Enligt nuvarande regler är det polisens uppdrag att hitta och rapportera de EU-medborgare som saknar rätt att vara i Sverige till Migrationsverket som sedan fattar beslut om avvisning. Kontrollen har dock varit obefintlig, rapporterade Sveriges Radio.

Får utländska medborgare bo eller övernatta var som helst?

Allemansrätten tillåter att man slår upp ett tält ett dygn utan att störa. Är man fler krävs tillstånd från markägaren. Däremot är det olagligt att ta mark i anspråk genom att till exempel ställa upp en husvagn eller ett tält på en plats under längre tid.

Enligt miljöbalken är det också förbjudet att skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten kan se eller har tillgång till, exempelvis en park eller kyrkogård.

Vid avhysning av personer som slagit läger utan tillåtelse måste Kronofogden ha personuppgifter på samtliga berörda, dessutom måste varje person få ett individuellt beslut om avhysning.

Vilket ansvar har kommunen för utländska medborgare?

Svenska kommuner har ansvar för samtliga som vistas i kommunen, men den som är i landet tillfälligt utan att arbeta kan endast få begränsad hjälp. Förutom akut stöd enligt socialtjänstlagen, det kan till exempel gälla biljett till hemlandet, pengar till mat eller härbärge, så väljer vissa kommuner att ge stöd till ideella organisationer som hjälper utsatta EU-medborgare.

Om barn far illa så är kommunen skyldig att ingripa oavsett vilket land barnet kommer ifrån.

Vilket ansvar har landstinget för utländska medborgare?

Alla människor har rätt till akut sjuk- och hälsovård, oavsett medborgarskap. EU-medborgare har även rätt till annan nödvändig vård så länge man är försäkrad i hemlandet, det är därför man tagit fram det Europeiska sjukförsäkringskortet. Den som saknar kortet kan tvingas betala hela kostnaden för vården ur egen ficka.

Har EU-medborgares barn rätt till skola?

Nej, barn till EU-medborgare har inte rätt till skolgång under den tre månader långa uppehållsrätten i ett annat EU-land. Däremot kan kommunerna frivilligt erbjuda undervisning om de vill. För barn som stannat längre än tre månader är rättsläget mer oklart, eftersom de då skulle kunna betraktas som papperslösa. Dessa barn har rätt till skolgång.

Källa: Sveriges kommuner och landsting

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Migrantlägret i Malmö

Mer i ämnet