Om man tittar brett över Europa finns det två anledningar till att det har blivit svårare att bilda regeringar. Det första är att det blivit en uppsjö av populistiska partier som är profilerade för att vara emot etablissemanget, och det andra är att de etablerade partierna blivit allt mer jämnstora.
– Traditionellt har vissa partier varit så stora att de haft nära 50 procent av rösterna. Men när fler och fler partier hamnar på 20–25 procent så blir det fler som måste enas, säger statsvetaren Torbjörn Bergman vid Umeå universitet.
”Blir en svårnavigerad terräng”
Detta är ett mönster som även Göran von Sydow, statsvetare vid Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier), lyfter fram.
– Det är uppenbart att det har blivit svårare sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen eftersom ingen vill samarbeta med partiet. Det gör att det blir en svårnavigerad terräng att bilda regering.
Enligt von Sydow har politiken blivit mer flerdimensionell med nya konfliktlinjer som ofta handlar om invandring. I och med det ställs de etablerade partierna inför ett så kallat dödläge.
– Antingen bildas svaga regeringar, eller så samarbetar man över blockgränserna. Man kan också regera med stöd från ett annat parti, säger han.
Västeuropa mer likt Östeuropa
I Sverige har det historiskt sett varit en norm att det ska gå fort att bilda regering. Men det är på väg att bli en allt mer utdragen process, enligt forskarna.
– Västeuropa är mer likt Östeuropa nu än för tio år sedan. Det är färre stora partier och det kostar att sitta i regeringen. Konsekvensen blir att regeringen ofta förlorar i nästa val, säger Torbjörn Bergman.
– Och det kan bero på att det är svårare att sitta i regering i dag och hävda att man varit framgångsrik.
En annan väljarstödsaspekt är att det är vanligare att koalitioner som bildas väljer att fortsätta regera tillsammans – trots att det kanske finns tvister mellan partierna som ingår i den, berättar Bergman.
– Man är mer tveksam till att avgå. Partierna är förmodligen rädda för att bli straffade av väljarna.