Mellan 2018 och 2019 ökade klagomålen på sjukvården, som främst handlar om långa väntetider och bristande kommunikation. Men hittills i år syns en minskning. Drygt 17 000 klagomål har inkommit under det första halvåret, men bara 1 100 av dem rör coronapandemin, visar siffror som SVT Nyheter tagit del av. Det kan jämföras med totalt 36 900 klagomål under hela 2019.
Förståelse för vårdpersonalens arbete
En som tidigare skickat in klagomål till patientnämnden i Region Stockholm är Camilla Törnetoft, då hon ansåg att hon blev felopererad i foten. Men när hennes galloperation blev inställd och framflyttad under coronapandemin tog hon inte kontakt med patientnämnden.
– Jag visste faktiskt inte att man kunde göra det med tanke på att det var corona och man måste vara förstående, att läkarna behövs för människor som mår dåligt. Men jag skulle faktiskt inte orka gnälla en gång till, säger hon.
Varför ärendena har minskat under pandemin har patientnämnderna svårt att svara på. I Västra Götaland tror man att patienter och anhöriga har en större förståelse för vårdpersonalens arbete, samtidigt som man märkt av att trycket på sjukvården minskat då fokus legat på coronavården. I Västra Götaland har patientnämnderna tagit emot drygt 100 klagomål som på något sätt är coronarelaterade.
Klagomål viktiga för sjukvården
Klagomålen kommer bland annat från patienter som upplever att de nekats vård vid symtom på covid-19 eller annan sjukdom. Synpunkterna handlar också om inställda undersökningar och besök och om bristande information om till exempel provtagning.
– Det man kanske inte hört om så mycket är att nu när en del vård utförs på telefon eller via videokonferens i stället för fysiska möten är det inte alla patienter som tycker om den lösningen, säger Anne-Kathrin Schneider, sektionschef på patientnämndernas kansli i Västra Götaland.
För patientnämnderna är klagomål och synpunkter viktiga för att sjukvården ska kunna förbättras och utvecklas.
– Vi är jättetacksamma för alla synpunkter som kommer in från patienter och närstående, säger Anne-Kathrin Schneider.
Så arbetar patientnämnderna
- Det finns patientnämnder i alla landets 21 regioner.
- Patientnämnderna är en fristående och opartisk instans.
- Patienter och anhöriga som vill lämna synpunkter kan både vända sig till sin patientnämnd eller direkt till den som utfört vård.
- Nämnden gör varken egna medicinska bedömningar eller tar ställning till om vårdgivaren gjort rätt eller fel. Syftet är i stället att beskriva, informera, reda ut och förklara för att patienter och vårdgivare ska förstå varandra bättre.
Källa: Inspektionen för vård och omsorg