När två spelare i samma lag tar sig fram mot motståndarmålet pågår hela tiden en väldig aktivitet i hjärnans mediala frontala cortex som sitter framtill i huvudet. ”Blir det här bra, blir det rätt, vad ska jag göra nu?”.

– Men om en motståndarback kommer i vägen måste den hjärnaktiviteten hämmas. Signaler går istället till laterala frontala cortex, som går in i långtidsminnet och hämtar fram något som kan fungera. Detta skickas tillbaka till mediala frontala cortex, och sedan används det för att hantera situationen. Det här tar bara ungefär en femtedels sekund, säger Vestberg.

– Det är inget som spelarna tänker på, det är avancerade analyser som görs blixtsnabbt. Det är intuition, helt enkelt!

Två av hundra människor

Han har fått fram de här resultaten inte främst genom mätningar av spelare på planen, utan genom att sätta dem med papper, penna och dator för att mäta inhiberingsförmåga och kognitiv flexibilitet. Det vill säga anpassningsförmåga.

– Jag började på Karolinska sjukhuset när jag testade psykospatienter. De har oftast en svagare verkställande funktion, har svårt att fokusera rätt eller analysera. Då började jag fundera på vilka det är som fokuserar mer rätt och om man kunde använda samma verktyg som på psykos-patienterna. Och då kom jag att tänka på fotbollsspelare.

Ungefär två på hundra människor har en extremt bra förmåga att anpassa sig på plan, och mätningar har visat att de också har tjockare grå hjärnsubstans i de här områdena, särskilt frontalloben.

Gäller även andra yrken

Sedan sin första forskningsrapport 2012 har Vestberg fortsatt, och också testat andra yrkeskategorier som behöver kunna fatta beslut: till exempel projektledare och bil-designers.

– De har samma kreativa verkställande förmåga som fotbollsproffset Andrés Iniesta, som jag testade i Barcelona. Eller Anders Limpar. Det är en på tusen som är på den nivån, säger Vestberg.

Tror inte på dystra framtidsutsikter

Men forskningen väcker också frågor: Kan det här användas för att välja, och välja bort, personal? Kan det bli så att till exempel en arbetsgivare begär att få se något slags hjärnskanning?

Vestberg tror inte på dystra framtidsutsikter. Att förstå hur hjärnan styr vår prestationsförmåga kan vara ett hjälpmedel att hitta dolda resurser, anser han.

– När man tittar på de exekutiva funktionerna får man ett verktyg som är ganska fritt från partiskhet för kön, ålder eller etnicitet.

– Sedan finns ju redan selektering, och vi kommer antagligen alltid att använda olika sådana verktyg. Men som jag ser det kommer vi inte att ha råd att välja folk i Sverige på det viset. Verkligheten kommer att säga att vi inte har några sådana val utan måste de dem vi har!