Arla marknadsföring förmedlar bilden av Arla som kooperativ ägt av svenska bönder, en organisation som värnar om det lokala och naturliga. Foto: SVTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Bondekooperativet blev global mjölkjätte

Uppdaterad
Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Frigående kor i böljande svenska landskap. Det är bilden av Arla som förmedlas i de kända reklamfilmerna. Men Arla är inte längre svenskt, utan en global mejerijätte med fler än 19 000 anställda i 23 länder. 

När Arla, eller Mjölkcentralen som det hette då, bildades i Stockholm 1915 skapades ett nytt system där bönderna inte längre behövde konkurrera med varandra för att sälja mjölken till marknaden. Men mycket har hänt sedan dess. Arla har gått från att vara ett svenskt kooperativ till att bli en global mejerijätte.

År 2000 gick Arla ihop med danska MD Foods och sedan dess har företaget haft en offensiv strategi att växa. Arla består i dag av drygt 13 400 mjölkbönder i sju länder. Totalt har Arla produktion i 13 länder, försäljningskontor i ytterligare 23 länder och fler än 19 000 anställda. Från att ha kontrollerat hela Arla är svenska Arlabönder i dag i minoritet, bara var fjärde av Europas Arlabönder är svensk.

Osäker världsmarknad

Den världsmarknad som mjölkjätten numera agerar på är osäker och svajjig. Överproduktion, ryskt importstopp och kraftigt minskad efterfrågan från Kina på mjölkpulver har bidragit till att det grundpris som Arla-bönder får i dag för sin mjölk, är samma, eller till och med lägre, än det var i perioder på 1980-talet.

Samtidigt är Arla ett av de företag som idag satsar mest på marknadsföring i Sverige. Det handlar inte minst om att förmedla bilden av Arla som kooperativ ägt av svenska bönder, en organisation som värnar om det lokala och naturliga.

– Vi har ju ett väldigt fint jordbruk så det är inte falsk marknadsföring på något sätt. Men däremot så är det en väldigt romantisk bild som målas upp relativt hur utvecklingen faktiskt ser ut, när det är en mjölkgård om dagen som får lägga ner i Sverige, säger Lydiah Wålsten.

Hon är kommunikationsansvarig på Timbro som nyligen släppte en rapport som pekar ut Arlas dominerande ställning, med cirka 75 procent av den svenska mjölkproduktionen, som ett stort problem i mjölksektorn.

– Jag tror att det finns en kollektiv bild av Arla som egentligen är 15 år gammal, att det är ett svenskt litet kooperativ som består av svenska bönder och så ser det inte ut längre, säger hon.

Arlas styrelseordförande Åke Hantoft vill inte ge bilden av Arla som litet och svenskt.

– Vi är inget småskaligt kooperativt företag. Vi är Arla.

– Vi är inte bara svenska bönder. Vi är inte bara danska bönder, engelska eller tyska bönder. Utan det är alla 13 500 mjölkbönder som vi har ett ansvar för. Och det här är en utmaning för oss, att balansera det globala med det nationella och det lokala. Och det gör vi efter bästa förmåga, säger han.

”Blir aldrig bättre”

Arlas globala utveckling upprör många av Arlas bönder.

– Vi behöver inte ut i hela stora världen. Det ska bara bli bättre hör man hela tiden, det har man hört i många år nu, men det blir ju aldrig bättre. Det har blivit så stort Arla. Vi mjölkbönder har inget att säga till om längre, säger Eva Rylén, mjölkbonde.

– Men ser ingen ljusning på detta. Det känns som att köra huvet rätt in i väggen. Vi måste inte vara över hela världen. Det är min åsikt, säger Anders Andersson, också han mjölkbonde.

Reporter: Vissa bönder tycker att Arla offrar svenska Arlabönder i er jakt på att till varje pris växa till ett internationellt storföretag. Hur ser du på det?

– Arlas företagande och strategi för att nå en marknad och betala högsta möjliga mjölkpris, det främjar den enskilde medlemmens beslut att ta beslut på sin egen gård. Att investera. Att växa. Eller att ta ett annat beslut. Och då är konsekvensen att det är folk som bestämmer sig för att sluta, säger Arlas styrelseordförande Åke Hantoft.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

UG - Kris i Bregottfabriken

Mer i ämnet