Nils Hanson, ansvarig utgivare för Uppdrag granskning: Foto: SVT

Därför granskar vi skidåkarnas blodvärden

UPPDRAG GRANSKNING · Nu kommer Uppdrag granskning med nya avslöjanden om skidåkare och dopning. Något som är mycket känsligt, skriver Nils Hanson, ansvarig utgivare för Uppdrag granskning.

I vår första granskning av dopning inom skidsporten, i februari 2013, hamnade redaktionen mitt i en storm som framförallt drog in från vårt västra grannland. Vi konfronterade namngivna norska skidstjärnor för att få en förklaring till deras extremt höga blodvärden vid ett mästerskap. Enligt den dåvarande ledande dopningsexpert inom skidsporten, nu framlidne Bengt Saltin, kunde deras värden enbart förklaras med manipulation, det vill säga dopning.

Vreden i Norge blev enorm redan före publicering. Samma dag som programmet sändes fick jag förklara vårt agerande i elva intervjuer i tidningar, radio och tv.  De kritiska reportrarna var mycket indignerade över vårt sätt att behandla landets ikoner.

Året efter kunde vi i ännu ett kritiserat program publicera en lista med 5.000 blodvärden från tester tagna i alla stora tävlingar mellan 2001 och 2006. Värdena, som kom från Internationella skidförbundet, tydde på att flera medaljörer varit dopade.

Ännu en databas

Denna gång har vi – genom vårt samarbete med tyska, brittiska och schweiziska journalister – tillgång till en databas med dubbelt så många tester från åren 2001–2010. Analysmetoderna har förfinats. Numera ligger inte enskilda blodvärden till grund för bedömning. Skidåkarens blodpass gör det möjligt att se om värdena skenar iväg så fort det är ett stort mästerskap. Det gör bedömningarna mer tillförlitliga.

I detta material sticker en svensk skidåkare ut med värden som gör att det är mycket troligt att han har varit dopad, enligt en ledande dopningsexpert. Ytterligare två experter gör liknande bedömning.

Uppgiften har stort allmänintresse, eftersom det visar att även en svensk skidåkare på elitnivå med fog kan misstänkas fuska.

Därför namnges inte svensken

Då är den självklara frågan: Varför namnger vi inte svensken när vi namngav norska skidåkare före fem år sedan?

Det viktigaste skälet är att det inte helt kan uteslutas att den svenske skidåkaren är oskyldig.

Ett annat skäl är att vi är hänvisade till experters bedömningar eftersom vi själva som journalister inte har den kompetens som krävs för att analysera blodvärden.

Ett tredje skäl är att namnpublicering troligen skulle leda till mer uppmärksamhet kring vår journalistik än själva missförhållandet.

Dessa skäl grundar jag på mina erfarenheter från granskningen 2013. Det blev ett stort genomslag för Uppdrag granskning – men inte riktigt så som vi är vana vid. Diskussionen om namnpubliceringarna skymde missförhållandet med dopning i den efterföljande debatten.

Andra förklaringar

Det var professor Bengt Saltins entydiga besked om manipulation som fick mig att besluta om namnpublicering. Direkt efter att Uppdrag granskning sänts framträdde en lika tung dopningsexpert i SVT:s Aktuellt: professor Arne Ljungqvist, IOK:s medicinske chef. Kritiken han framförde mot vår granskning kom som en kalldusch.

De höga blodvärdena kunde ha helt andra förklaringar än dopning, menade han. Arne Ljungqvist borde givetvis ha medverkat i vårt program. Det hade gett en mer komplex, men förmodligen också mer rättvisande bild.

I vår nya granskning är flera experter nästan lika entydiga som Bengt Saltin var. De slår fast dopning med snudd på 100 procents säkerhet.

Det är svårt att bevisa fusket. Men för varje granskning kommer vi närmare.

Uppdrag granskning granskar dopningen och fusket i de olympiska spelen i ett reportage på tre delar. Den tredje delen sändes i SVT1 och SVT Play klockan 20 onsdag den 7 februari. Här kan du se delar av avsnittet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Dopningen i Olympiska spelen

Mer i ämnet