Så skapades superbäret açaì. Foto: SVT

Så skapades det trendiga superbäret açaì

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

En av de senaste mat-trenderna är açaìbäret från Amazonas djungler. Det sägs vara världens nyttigaste bär och fullpackat med antioxidanter, omega-3, vitaminer och mineraler. Men är det så nyttigt som det framställs?

Bär och frukter hör till det som länge betraktats som särskilt nyttigt. Bäst anses de så kallade superbären vara. Ett av de senaste tillskotten är açaìbäret. Det har fått super-status i medvetna hälsokretsar och framställs som ett superbär i livsstilsmagasinen.

På hälsokaféer i Stockholm är açaìbäret basen i smoothies och så kallade bowls.

UG Mat

– Just açaíbäret är ett nyttigt bär ifrån Brasilien, jättemycket antioxidanter. Och så har det blivit som en innegrej, säger expediten på kaféet.

Inspirerad genom sociala medier

En av dem som hakat på açaí-trenden är Julia Stjärne.

Hur fick du veta om det här?

– Det var genom sociala medier som man har inspirerats av andra som har lagt upp och gjort det hemma och ätit det ute som har gjort att man blivit inspirerad av det och velat testa, säger hon.

Vilka sociala medier då?

– Instagram bland annat.

Bäret har inte bara fördelar

Marknadsföringen av det här bäret är uppskruvad – men hur bra är det egentligen?

Lovisa Heyman-Lindén vid Lunds universitet, är en av få som har forskat på açaíbäret i Sverige. Hennes studie gjordes på möss i ett laboratorium och resultatet pekar åt andra hållet, att açaí inte bara har fördelar.

– Vi gjorde ju en studie där vi jämförde åtta olika bärs förmåga att förebygga viktuppgång och relaterade rubbningar. Och i den studien såg vi att açaí inte alls hjälpte till att förebygga viktuppgång utan tvärt om så gick gruppen som åt açaí upp i vikt och fick även fettlever.

Hur kan man veta att det stämmer även för människor?

– Då måste man ju göra en studie i människa. Fynden i möss är ju en intressant indikation men man måste ju följa upp det såklart. I människa också.

Fick mer bukfetma

Lovisa Heyman-Lindén säger att hon känner till fyra humanstudier på açaí. I en av dem såg forskarna att kvinnor som åt açaí under en månad gick upp i vikt, ökade sitt BMI och fick lite mer bukfetma.

På samma sätt som för mössen alltså då?

– Ja, inte lika uttalat. Men det som ska sägas är att det krävs fler bättre gjorda studier. Inga av de här studierna har någon kontrollgrupp.

Açaíbärets väg från Sydamerika till hälsokostbutiker världen över följer ett bekant mönster. Branschen har till och med en egen manual för hur man ska lansera nya superfrukter och bär. Det är en 260-sidig instruktionsbok som i detalj berättar hur man skall gå till väga. Författarna, som har lång erfarenhet från internationell frukt- och livsmedelsindustri, skriver:

”Resultatet av en strategi”

”Superfrukter är något vi skapar, de är resultatet av en strategi, inte något du hittar växande på träd.”

Det handlar om att på ganska kort tid skapa en efterfrågan på en frukt eller ett bär som konsumenten från början inte kände till. Och handboken har många tips för det företag som av kommersiella skäl vill åstadkomma den rätta hajpen.

”Använd hälsobudskap som “antioxidanter” – konsumenter vet inte vad det betyder utan tolkar in vad de vill att det ska betyda”.

”PR som får ditt budskap i tidningar och på rätt sajter är det bästa för att träffa rätt målgrupp.”

”Ta bra betalt för udda förpackningar som gör prisjämförelser svårt.”

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG Mat

Mer i ämnet