För två år sedan reste Peder Hyllengren, terrorismforskare på Försvarshögskolan, till Göteborgs stad. Eftersom det visat sig vara en överrepresentation av människor som åkt från Göteborg till Syrien ville han tillsammans med några kollegor ta reda på hur arbetet kring detta såg ut.

– Vi möttes av att det här aldrig hade diskuterats. Vi gjorde vårt bästa för att sätta en boll i rullning i Göteborg och få olika myndigheter att prata med varandra och lyfta den här frågan och koppla ihop Göteborg med EU-nätverk som jobbar med de här frågorna, säger han.

I andra länder i Europa finns flera framgångsrika projekt som på olika sätt motverkar radikala islamister och förhindrar människor att resa iväg för att göra jihad. Enligt Peder Hyllengren så sticker Sverige ut på två sätt i hanteringen av frågorna om man jämför med andra länder i Europa.

”Lagstiftning som släpar efter”

– Dels så har vi en lagstiftning som släpar efter, vi har väldigt små möjligheter att lagföra de här personerna. Men vi har också ett förebyggande arbete som släpar efter. På vissa håll är man i startgroparna, på något håll har man kommit lite längre men på många orter i Sverige så existerar det inte något arbete med att förebygga den här typen av resande eller radikalisering, säger han.

Antalet svenskar som rest till Islamska staten i Syrien och Irak uppskattas enligt säkerhetspolisen vara omkring 300 personer. De första signalerna om att svenskar reste till Syrien för att strida kom 2012, men det var först i år som det bildades ett team för att arbeta mot våldsbejakande extremism.

– Jag kan inte svara för det som hände innan jag kom in i bilden, alltså 2014, men det är den tiden det har tagit för att förstå hur vi som kommun ska agera i frågan och vilka insatser vi ska göra, säger Sven-Johan Dahlstrand, enhetschef på Social resursförvaltning.

– Nu står vi precis i startgroparna med att tillsätta ett team som ska jobba heltid med den här frågan, alltså två personer. Men givetvis kommer inte de kunna utföra allting, utan det handlar om ordinarie kommunal verksamhet, säger han.

”Saknas strukturerat arbete”

Terrorismforskaren Magnus Ranstorp tror att det saknas ett strukturerat arbete i hanteringen av de här komplexa frågorna.

– Jag tror att det finns ett allmänt svenskt förhållningssätt till att relativisera, att smussla undan detta under mattan, det här är för svåra saker att ta tag i. Jag tror att det finns väldigt många duktiga fältarbetare som är ute och som släcker de här bränderna, men det finns inget strukturerat arbete, säger han.

Reporter: Vad är det man rädd för?

– Man är rädd för anklagelser för islamofobi, man är rädd för stigmatisering. Det här är ju ingen skuldbeläggning mot alla utan det här är ju  bara en liten, liten krets och i de här områdena så lever det ju också konfliktspänningar mellan sunni och shia, mellan kristna och muslimer. Det är ju mosaik av världen i Göteborg, säger han.