Andra delen i Uppdrag gransknings serie om mat handlar om den laktosfria hajpen. Foto: TT

Frågor och svar om laktosintolerans

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Intresset för Uppdrag gransknings program om laktosintolerans har varit stort och frågorna många. Här svarar Magnus Wickman, professor och barnallergiläkare vid Karolinska Institutet, på de vanligaste.

Testet ni gör i programmet visar väl bara om man har enzymet eller ej, inte huruvida man är intolerant eller inte?

Det stämmer. I programmet gör ungdomarna ett DNA-test. Detta test kan antingen bekräfta eller utesluta att man har arvsanlaget som innebär att man med tiden förlorar en del av sin laktashalt och därmed sin förmåga att bryta ned laktos. Gentestet säger ingenting om vilken förmåga man har att bryta ner laktos för tillfället eller kan förväntas få i framtiden.

UG Mat

Går det ens att testa sig fram till ifall man har laktosintolerans?

Ja, det går, men för det krävs att patienten läggs in på sjukhus där man tar upprepade blodprov som en del i en omfattande undersökning. Det är en stor apparat som blir alltför kostsam för dessa, relativt sett, lindriga besvär. Därför hänvisar man idag oftast patienter till att själva prova laktosfri kost för att se om besvären försvinner. Mjölkproteinallergi däremot går att testa genom ett vanligt blodprov på vårdcentralen.

Finns det olika sorters laktosintolerans?

Ja, det finns tre olika former av laktosintolerans:

– Medfödd laktosintolerans, så kallad kongenital laktosintolerans, som är primär

– Sekundär laktosintolerans, som kan vara övergående. Har man en sådan laktosintolerans blir man alltid bättre om man äter mat som innehåller mindre mängder laktos. De allra flesta tål mindre mängder.

– Tillfällig laktosintolerans, som kan komma efter en mag-/tarminfektion, är som namnet antyder övergående. När slemhinnan har läkt kan man äta laktos igen.  Denna form av laktosintolerans är ovanligare än man tidigare trott. 

Vad är skillnaden mellan laktosintolerans och mjölkproteinallergi?

Det är väldigt vanligt att dessa två diagnoser blandas ihop, men de skiljer sig mycket åt. Vid laktosintolerans saknas enzymet laktas som kan bryta ner mjölksockret – laktoset – i tarmen. Allergi innebär att kroppen reagerar på något som den upplever som främmande och bildar antikroppar, i det här fallet mjölkprotein. En mjölkproteinallergiker kan alltså inte konsumera laktosfria mejeriprodukter eftersom de fortfarande innehåller proteiner.

Vilka reaktioner får man vid laktosintolerans och mjölkproteinallergi?

Vid laktosintolerans uppkommer symptom från magen, som kan vara mycket obehagligt och besvärande, men aldrig farliga. Reaktionerna på mjölkproteinallergi är olika starka för olika individer. För vissa med kraftig allergi kan det gå så långt som till en anafylaxi – en allergisk chock, om de så bara får i sig en liten mängd mjölk. Anafylaxi är en akut allergisk reaktion som påverkar cirkulation och andning, den uppkommer i regel väldigt snabbt och kan vara livshotande om man inte får behandling direkt.

Ni pratar bara om intolerans, men alla som är känsliga och överkänsliga då?

Vid primär laktosintolerans saknas enzymet som kan bryta ner laktos i tarmen. Det är möjligt att vissa personer ändå anser sig kunna äta en liten mängd laktos utan större problem. Men kan du inte dricka ett glas mjölk utan kraftiga besvär skulle en läkare förmodligen ändå klassa dig som intolerant. Att kalla det för överkänslighet eller till och med känslighet är helt okej, men definitionsmässigt enligt läkarvetenskapen används ordet intolerans. För en hel del med upplevda besvär av mejeriprodukter kanske känslighet är ett bättre ord.

Stämmer det att en kan avvänja sig vid laktos genom laktosfria produkter – och därefter inte tåla laktos längre?

Det finns ingen studie som visar att det skulle vara möjligt att skapa intolerans genom långvarigt uppehåll av laktos i kosten. Antingen har man enzymet som kan bryta ned mjölksocker i tarmen, eller så saknar man det.

Stämmer det att mjölkprodukter innehåller könshormoner och tillväxthormoner som liknar människans och därför påverkar det oss på ett negativt vis?

Eftersom komjölk kommer från en körtel i kon kan det teoretiskt finnas små mängder av hormon kvar i mjölken. Men att dessa mycket små mängder skulle påverka människor finns det inga som helst vetenskapliga belägg för.

Källa: Magnus Wickman, professor och barnallergiläkare vid KI, och 1177 Vårdguiden

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

UG Mat

Mer i ämnet