I över två decennier har människor dött på Medelhavet i sina försök att ta sig till Europa för att söka asyl eller för att komma hit i hopp om ett bättre liv. Hur många som fått sätta livet till vet ingen säkert och EU för ingen egen statistik. Uppgifterna från organisationen United säger att det är mer än 22 000 sedan 1993. Bara år 2015 har 3 175 personer mist livet på sin resa hit, uppger International organization for Migration.
EU-kommissionen jobbar nu intensivt på att täppa till de olagliga vägarna till EU genom att få Turkiet att öka gränskontrollen mot Europa och en militäroperation mot smugglare mellan Libyen och Italien. Idag är många flyktingar hänvisade till olagliga vägar in i Europa och för att råda bot på det vill EU:s högste ansvarige kommissionär för migration, Dmitris Avramopoulos, se fler kvotflyktingar.
– Vi har börjat jobbat väldigt nära länder utanför EU nu. För EU själva kan inte göra så mycket. Därför måste vi samarbeta med andra länder nu när det gäller vidarebosättning, säger Dimitris Avramopoulos.
Det som ska skapa större möjligheter för människor att ta sig ifrån underfinansierade flyktingläger i Libanon och Jordanien är ett eget kvotflyktingsprogram. Men hur många det blir är en förhandlingsfråga mellan medlemsländerna. Hittills har EU:s ministrar enats om att ta 20 000 människor som kvotflyktingar under kommande tvåårsperiod.
– Jag blev besviken när vi bara nådde den siffran. Men vi måste övertyga medlemsstaterna att hålla dörrarna öppna, säger Dmitris Avramopoulos som lägger fram sitt slutgiltiga förslag i mars.
Enligt UNHCR:s beräkningar kommer behovet av vidarebosättningar vara över en miljon nästa år. Den svenska regeringen vill att EU ska ta 100 000 tillsammans, det hade legat i linje med hur många Sverige tar emot idag i förhållande till folkmängd. Oavsett vad EU:s kommissionär föreslår måste det godkännas av medlemsländernas regeringar, och hittills har de 28 länderna inte varit speciellt intresserade. Förra året tog staterna tillsammans emot drygt 6 000 kvotflyktingar, varav en tredjedel kom till Sverige.
Professor: EU:s politik försöker hålla folk borta
Enligt Thomas Spijkerboer, professor i migrationsrätt vid Amsterdams universitet ligger det politiska beslut bakom flyktingarnas kaotiska ankomster.
– EU:s politik försöker hålla migranter och flyktingar ute med hjälp av att låta de yttre länderna kontrollera hela Schengens gräns och gemensamma visumregler. Det skapar en stor efterfrågan på smugglare, och det är därför det är kaos nu. EU försöker lägga hela skulden på smugglare, men de är bara en del av problemet, säger Thomas Spijkerboer.
”European agenda on migration”
Den europeiska agendan för migration skapades i maj efter att båtar med hundratals migranter sjunkit i april. Den innehåller flera förslag från EU för att lösa flyktingkrisen.
- Den militära operationen Sophia som motarbetar smugglare mellan Libyen och Italien.
- Ett omfördelningsprogram där upp till 160 000 flyktingar från Italien och Grekland kan omfördelas till andra EU länder. Hittills har 86 personer omfördelats från Italien till Finland och Sverige. Nu kräver Sverige att istället vara ett av de länder som flyktingar omfördelas från.
- Ett beslut om att ta 20 000 kvotflyktingar till EU-länderna.
- En utredning om humanitära visum.
- Skapa mottagningscenter, så kallade hot spots, för att registrera flyktingar när de kommer in i EU. Detta ska personal från Frontex hjälpa till med. Det första centret har öppnat på den grekiska ön Lesbos och på Italiens Lampedusa.