Hårda kritiken: Fel myndighet fick uppdraget att dela ut coronastödet

Publicerad
Uppdrag granskning ·

Tillväxtverket får hård kritik för hur man hanterat utbetalningar av korttidstöd. Företrädare för polis och Ekobrottsmyndigheten vittnar om att bristfälligt underlag vid anmälningar av misstänkt fusk försvårat utredningar – och regeringens egen utredare tycker att en annan myndighet borde ha fått uppdraget.

När beslutet om det historiska korttidsstödet fattades av riksdagen i början av pandemin var det bråttom. Staten behövde snabbt täcka upp lönekostnader för drabbade företag.

Tillväxtverket fick mindre än tre veckor för att förbereda sig. Antalet anställda på myndigheten gick från runt 500 till över 1 300 och pengar betalades ut i ett rasande tempo.

Regeringen gav den före detta rikspolischefen Stefan Strömberg uppdraget att utreda hur man skulle hindra att de statliga coronastöden gick till fusk. Han säger i dag att en helt annan myndighet borde ha fått uppdraget från första början.

– Det är ju ingen tvekan om, hur det var i det läget, att Skatteverket hade väsentligt bättre förutsättningar att hantera detta. De borde ha förstått att det här skulle bli väldigt besvärligt.

Återkrav på 280 miljoner

Sedan korttidsstöden började beviljas har runt 38 miljarder kronor betalats ut.

Uppdrag granskning har kunnat berätta att Tillväxtverket fått närmare 3 000 tips om fusk rörande 1 200 företag – men att tips om över hälften av företagen endast har lästs och sedan lagts åt sidan.

Totalt har Tillväxtverkets egna utredningar av tips lett till återkrav på 280 miljoner kronor.

– Vi har ju jobbat väldigt systematiskt med kontrollerna och försökt få dem på plats snabbt, så att de ska göra så stor nytta som möjligt, samtidigt som stödet ska kunna gå ut snabbt till de företag som är i stort behov av det, säger Tillväxtverkets presschef Niklas Kjellberg.

”Svårt att binda en viss person till en gärning”

Jonas Svanfeldt, vice chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten, säger att hans intryck var att Tillväxtverket inte hade något begrepp om brottslighet över huvud taget. Enligt honom har brist på underlag i ansökningsprocessen gjort det svårt för polis och åklagare att utreda misstänkta bedrägerier.

– Den största risken jag såg var att det inte fanns något krav på att den person som skulle skriva under stödansökan elektroniskt skulle vara firmatecknare i bolaget eller företaget som sökte stöd. Det kunde vara vem som helst.

Vad innebär det då för möjligheten att utreda brott?

– Det innebär att det kommer vara väldigt svårt att binda en viss person till en gärning.

När Ekobrottsmyndigheten påtalat detta för Tillväxtverket säger Jonas Svanfeldt att de fått till svar att det inte funnits datalagringsutrymme för att hantera det. Tillväxtverket har fortfarande inte infört krav på att endast firmatecknare ska kunna söka stödet.

Tillväxtverket: ”Bekymmersamt”

Statistik från polisen för 2020 visar att av 120 polisanmälningar som bygger på uppgifter från Tillväxtverket har polisen lagt ned 115 av ärendena – en nedläggningsgrad på 96 procent.

– Med sämre kontroll och sämre dokumentation är det lättare så att vi inte kan bevisa att brott har begåtts eller vem som har begått brottet. Det säger sig självt och det är ju en situation som vi har brottats med, säger Patrick Lillqvist på polisens bedrägerirotel.

Inte förrän i mars i år, när nästan 90 procent av allt korttidsstöd betalats ut, började Tillväxtverket begära in vissa underlag i samband med ansökan.

– Självklart är det bekymmersamt om det är så att det finns fall där vi upptäckt försök till fusk och bedrägeri, att de då inte kunna leda till åtal, säger Tillväxtverkets presschef Niklas Kjellberg.

Polisen säger att ni har lämnat för dåligt underlag, att det är en av förklaringarna?

– Ja, och exakt vad det innebär vågar jag inte svara på. Men vi är lika bekymrade som alla andra, att inte de här försöken till fusk med det här stödet har gett fler åtal och skickat en signal till dem som försökt fuska att det straffar sig.

Missa inte Uppdrag granskning

Reportaget ”Pandemibankomaten” finns att se på SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.