Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Männen återgick till att misshandla – hör ett målsägarbiträde, frivården och stiftelsen Tryggare Sverige om villkorliga frigivningar. Foto: TT/SVT

Kartläggning: Kvinnomisshandlare fortsatte att slå under villkorlig frigivning

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

De var dömda för kvinnofridskränkning och misshandel. När de släpptes villkorligt från fängelset innebar det en stor risk för kvinnorna de misshandlat. Uppdrag granskning har kartlagt 15 fall där gärningsmän, trots återfallsrisk och i flera fall brott mot kontaktförbud, släppts från fängelset och återgått till att slå samma kvinna.

En man misshandlar sin sambo och döms till fängelse. Under sin villkorliga frigivning hotar han kvinnan och gör sig skyldig till skadegörelse. Han döms på nytt till fängelse men friges villkorligt igen.

Bara ett par månader senare misshandlar han henne vid flera tillfällen och hotar henne med kniv.

– Vi ger ju inte det skyddet som målsäganden har behov av och också självklart önskar. Det är det som är problemet nu när tidigare dömda efter en villkorlig frigivning begår nya brott, mot samma person dessutom, säger Kristina Buch, kvinnans målsägarbiträde.

Det är ett av sammanlagt 15 kartlagda fall från 2020 fram till i dag där den frigivne gärningsmannen återgått till att misshandla samma kvinna.

– Jag tycker att man ska ta bort den här villkorliga frigivningen. Det är ett sätt att i alla fall förhala och hjälpa målsägandena.

“Ett gärningsmanna-perspektiv”

Uppdrag granskning har i flera publiceringar berättat om personer som fortsatt begå brott under sin villkorliga frigivning, bland annat 20-årige “Hassan” med en lång brottshistoria bakom sig.

Läs mer: “Hassan” släpptes villkorligt – orsakade en 47-årig mans död

I Sverige har man enligt lagen rätt att avtjäna en tredjedel av sitt fängelsestraff i frihet. Risken att återfalla i brott påverkar inte om man ska få göra det eller inte.

– Det är orimligt förstås. Det är väl ett tecken på att det är ett gärningsmanna-perspektiv, att man inte ser också här utifrån ett offer-perspektiv, säger Magnus Lindgren, före detta polis och generalsekreterare för stiftelsen Tryggare Sverige.

“Måste utredas av polis”

Henrik Svärd är frivårdschef i Mälardalen. Han säger att man naturligtvis ska vidta återfallsförebyggande åtgärder både på anstalt och efter villkorlig frigivning – men att misstänkt brottslighet under villkorlig frigivning måste utredas av polis och åklagare.

Kan ni verkligen inte göra mer för att förhindra, det är det ju ändå ni som släpper ut de här dömda?

– Det gör vi utifrån hur lagstiftningen ser det ut när det gäller regler för villkorlig frigivning.

Ny strängare lagstiftning

I flera av fallen i Uppdrag gransknings kartläggning har männen brutit mot kontaktförbud utan att det hindrat fortsatta kränkningar.

Henrik Svärd tror att den nya strängare lagstiftningen som gäller från förra året ska kunna förhindra en del av kvinnofridskränkningarna, till exempel med hjälp av elektronisk fotboja.

– Det är viktigt att säga att vi inte, rent fysiskt, kan förhindra att man begår brott. Så vi kan ju heller inte med en sådan föreskrift kontrollera personer som fortfarande bor tillsammans med tidigare brottsoffer.

Böter tas bort ur straffskalan

Justitieminister Morgan Johansson (S) planerar ytterligare lagändringar.

– Vi skärper straffet för när man bryter mot kontaktförbud, tar bort böter ur straffskalan. Det andra är att det blir lättare att sätta fotboja på de här männen.

Men inte heller i framtiden kommer risken för att återfalla i brott stoppa villkorlig frigivning, säger ministern.

– Den utredning som tittade på det här 2017 sa att det var fel väg att gå.

Reportaget ”Villkorligt frigiven” finns att se på SVT Play.

Man, 30 år

Dömd för misshandel, grov kvinnofridskränkning och olaga hot mot en kvinna som han har barn med. Drygt två veckor efter att ha blivit villkorligt frigiven, på julafton, bryter han mot kontaktförbudet. Fyra dagar senare gör han samma sak. Han bryter även mot kontaktförbudet ett drygt halvår senare.

Man, 43 år

Dömd för misshandel av sin sambo. Under den villkorliga frigivningen gjorde han sig skyldig till olaga hot och skadegörelse mot samma kvinna och dömdes på nytt. Han friges villkorligt i november, ett par månader senare misshandlar han henne vid flera tillfällen. Han hotar henne även med kniv.

Man, 31 år

Dömdes för misshandel och övergrepp i rättssak mot en kvinna han har barn med. Han friges villkorligt i april, ett halvår senare misshandlar han henne och hotar med att kasta ut henne från balkongen och hämta en kniv och skära i hennes ansikte.

Man, 46 år

Dömdes för misshandel mot en kvinna som fick skyddat boende. Han friges villkorligt i juni, när han kommer till sin lägenhet är kvinnan där. Han håller kvar henne i tre dagar och misshandlar henne och hotar att döda henne, hennes barn och de övriga i hennes familj.

Man, 37 år

Dömd för grov kvinnofridskränkning. På anstalten genomgick han behandlingsprogram och övertygade kvinnan att han hade ändrat sig. Han blev villkorligt frigiven i september, hon hämtade honom och ordnade en ”muckfest” men han var omedelbart kontrollerande och när hon försöker göra sig fri begår han en mängd handlingar som tillsammans utgör grov kvinnofridskränkning under ett halvårs tid.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ung och kriminell

Mer i ämnet