Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Stoppades för flera brott innan dödskraschen – så såg “Hassans” villkorliga frigivning ut innan biljakten. Foto: TT/SVT

Kriminalvårdens generaldirektör kallas till justitieutskottet efter granskningen om 20-årige “Hassan”

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

20-årige “Hassan” stal en bil under sin villkorliga frigivning, efter att flera gånger ha gripits för grov olovlig körning, och orsakade under en biljakt en 47-årig mans död. Efter Uppdrag gransknings kartläggning av hur villkorligt frigivna fortsatt begå brott kallas nu Kriminalvårdens generaldirektör till riksdagens justitieutskott.

Uppdrag granskning har i flera publiceringar berättat om 20-åriga “Hassan”, en man med en lång brottshistoria som under fyra år misstänktes för 221 brott. Hösten 2019 fick han villkorlig frigivning efter att ha avtjänat två tredjedelar av ett fängelsestraff.

2,5 månader senare orsakade han en 47-årig mans död när han flydde från polisen i 180 kilometer i timmen.

– Jag reagerar väldigt starkt på hela den här historien om en person som begår så många brott och som ändå släpps ut och får villkorlig frigivning. Vi har på förra veckans möte i justitieutskottet beslutat att kalla generaldirektören för Kriminalvården till oss för att kunna ställa frågor om hur det här systemet idag fungerar och hur det uppenbarligen inte fungerar, säger Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell.

“En rättighet snarare än möjlighet”

Uppdrag granskning kunde också berätta om flera andra fall, det handlar om män mellan 18 och 24 år som blev villkorligt frigivna från Kumla mellan 2017 och 2019. Kartläggningen av dem visade att 30 av 42 begick brott under villkorlig frigivning.

Moderaterna vill ändra lagen så att den villkorliga frigivningen inte längre blir obligatorisk.

– Idag är ju villkorlig frigivning i princip en rättighet snarare än en möjlighet för den som uppför sig och till exempel studerar under anstaltstiden. Jag vill ändra på det här och säga att villkorlig frigivning ska vara en möjlighet. Om man anstränger sig uppför sig, och naturligtvis om man inte begår några nya brott, säger Johan Forssell.

I Danmark, Norge och Finland så kan en hög risk att återfalla i brott leda till att den villkorliga frigivningen skjuts upp, men i Sverige spelar återfallsrisken ingen roll.

Justitieministern: Strängare än någonsin

En majoritet i riksdagen kräver att regeringen ska överväga att ändra lagen så att villkorlig frigivning ska kunna ske först efter tre fjärdedelar av strafftiden, och aldrig ges till någon som återfallit i brott. Men regeringen anser inte att återfall bör påverka den villkorliga frigivningen.

”Den frågan utreddes och så gott som samtliga remissinstanser menade att det är olämpligt att låta en riskbedömning påverka tiden för frigivningen, eftersom de är mycket svåra att göra. Det är bättre att utgå ifrån hur klienten faktiskt skött sig”, skriver justitieminister Morgan Johansson (S) i en skriftlig kommentar till Uppdrag granskning.

Han påpekar också att reglerna för villkorlig frigivning nyligen skärpts på flera punkter.

”Sammantaget innebär dessa reformer att reglerna om villkorlig frigivning nu kan sägas bli strängare än någonsin i modern tid”, enligt Morgan Johansson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Ung och kriminell

Mer i ämnet