Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Se inslaget från Sigtuna kommun. Foto: Tomas Hallstan/SVT

Mängder av riskabla masker sålda till covidvården

Uppdaterad
Publicerad
UPPDRAG GRANSKNING · Ett tiotal kommuner och flera regioner har under coronakrisen köpt andningsskydd som är farliga och har vilseledande eller bristfällig säkerhetsdokumentation.
I flera fall har de använts i äldrevård, hemtjänst och på sjukhus, kan Uppdrag granskning och SVT Nyheter avslöja.

Masker som ska skydda liv har i stället visat sig riskera liv, visar den riksomspännande granskningen.

Det handlar om andningsskydd som ska skydda den som bär det från smitta, till skillnad från munskydd, som snarare skyddar andra än den som har det på sig.

Mängder av andningsskydd som sålts till vården och omsorgen har fejkad CE-märkning, bluffcertifikat, och intyg från instanser som saknar befogenhet att godkänna masker. Som i Sigtuna:

– Det utbröt en pandemi. Det fanns inte lager, inte skyddsutrustning. Och vi var tvungna att laga efter läge och få tag i den skyddsutrustning som var möjlig, säger kommunens förvaltningschef Kristina Holmberg.

Hon tycker att prioriteringen av sjukhusvård gjorde att kommunerna blev i händerna på leverantörerna när det gäller skyddsutrustning.

Andningsskydden användes där, och i flera andra kommuner, på äldreboende eller hemtjänst utan att ha testats.

Hälften dåliga

”Det är ett problem när vi inte vet vad andningsskydden klarar, eftersom det inte finns någon relevant dokumentation om dem”, skriver danskan Dorte Kardel, konsult och expert på certifiering i ett mejl.

Det är riskabelt att inte testa skydd som inte är märkta enligt regelverket. Av ett 70-tal sådana modeller som myndigheter och några leverantörer låtit testa håller omkring hälften inte måttet, kan SVT visa.

Det handlar framför allt om så kallade FFP2-masker, som högst ska släppa igenom 6 procent av sådana smådroppar som kan bära på viruset. Flera släpper igenom upp till tio gånger mer.

När Akademiska sjukhuset i Uppsala skulle köpa skydd sade sig leverantören förstå oron för produkter med dålig kvalitet. Han lovade i ett mejl:

”CE:n och testrapporten i sig är ju det ultimata kvittot man kan få på att produkten uppfyller kraven. Jag intygar härmed till (Akademiskas uppköpare) att detta är en FFP2 som uppfyller alla krav (...) ”.

Men CE-märkningen var fel och när Akademiska lät Totalförsvarets forskningsinstitut testa maskerna släppte de igenom upp till tio gånger det tillåtna. De reklamerades.

Leverantören förklarar missödet med ”den mänskliga faktorn”. 

På Sundsvalls sjukhus användes masker innan de hade testats. När testresultatet kom visade de sig också vara undermåliga.

Pixlade dokument

Flera leverantörer ger vid kontakter med kommuner och regioner sken av att produkter uppfyller EU:s säkerhetskrav och är korrekt CE-märkta, vilket kan ha varit vilseledande. Många ogiltiga certifikat bär nämligen symbolen ”CE”. Men läser man det finstilta framgår att produkten inte är CE-märkt enligt regelverket.

Skånska Höör köpte masker med certifikat från två företag som båda är obehöriga att utfärda sådana16. Ett certifikat har förfalskats enligt ett av företagen. På flera dokument från leverantörer har namn på tillverkare och annan information pixlats eller raderats.

Höör påpekar att utrustningen inte använts, att riktlinjerna för inköp varit otydliga och att statliga myndigheter borde ha skött beställningar.

SVT har i undersökningen bett samtliga regioner och kommuner om uppgifter om inköp av masker från den 1 februari till och med maj månad 2020. 222 kommuner svarade.

I stort sett alla masker är tillverkade i Kina och direktupphandlade i det akuta läget, då de vanliga leverantörerna inte kunde möta efterfrågan.

Det är oklart hur många leverantörer som har förstått att de har sålt bristfälliga varor, eller om de har handlat i god tro.

CE-märkning

Visa

CE-märkning innebär att en tillverkare försäkrar att dess produkt lever upp till EU:s hälso-, miljö- och säkerhetskrav. Märket ger då fri rörlighet inom den gemensamma europeiska marknaden.

Det är ett 25-tal produktkategorier som måste CE-märkas för att få säljas: personlig skyddsutrustning som andningsskydd, leksaker, explosiva varor, byggprodukter och fritidsbåtar, för att nämna några.

Särskilt riskfyllda produkter måste bedömas av så kallade anmälda organ, företag som EU:s medlemsstater har godkänt för uppgiften.

För att säkra tillgången i samband med coronapandemin tillåts dock icke-CE-märkt personlig skyddsutrustning tillfälligt inom hälso- och sjukvården. Men då ska den ha godkänts av Arbetsmiljöverket efter att det har säkerställts att produkten skyddar mot smitta.

Källor: SIS, Arbetsmiljöverket och Konsumentverket.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nya coronaviruset

Mer i ämnet