Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Se när Tjeckiens premiärminister konfronteras. Även kungen av Jordanien förekommer i Pandoraläckan. Foto: TT/SVT

Ny läcka: Politiker gömmer tillgångar i skatteparadis

Uppdaterad
Publicerad
UPPDRAG GRANSKNING ·

Stats- och regeringschefer, kungligheter, statstjänstemän, kriminella, välkända artister och sportstjärnor. I den nya Pandoraläckan avslöjas hur rika och mäktiga gömmer sina tillgångar i skatteparadis. Bland andra Tjeckiens premiärminister och kungen av Jordanien.

Tjeckiens premiärminister Andrej Babis är en av landets rikaste personer. Han gick till val på att bekämpa skattebrott och korruption. Dokument i den nya Pandoraläckan visar hur Babis använt en serie brevlådeföretag för att i hemlighet köpa flera fastigheter, bland annat ett slott, nära Cannes i Frankrike.  

Premiärministern har – i strid med de tjeckiska reglerna för folkvalda politiker – varken redovisat bolagen eller fastigheterna.  

Andrej Babis har trots upprepade försök valt att inte kommentera uppgifterna. 

Flera makthavare i läckan 

Genom nära 12 miljoner hemliga dokument och det största journalistiska samarbetsprojektet någonsin, kan Pandoraläckan visa hur makthavare som Babis – som skulle kunna verka för att stoppa de hemliga bolagsstrukturerna i skatteparadis – själva utnyttjar de hårt kritiserade uppläggen.  

Det handlar bland annat om anonyma brevlådeföretag och stiftelser som används för att gömma tillgångar. 

– Läckan visar att det finns en skuggvärld som vi inte känner till. När länder dräneras på sina tillgångar leder det ökade klyftor. Skatteparadisen fördjupar fattigdomen, säger Gerard Ryle, chef för journalistnätverket ICIJ, International Consortium of Investigative Journalists – som tog emot och sedan delat läckan med över 600 journalister i 117 länder, däribland SVT:s Uppdrag granskning.   

I Pandoraläckan finns presidenterna i Ukraina, Kenya och Ecuador – och den tidigare premiärministern i Storbritannien Tony Blair. Totalt identifieras 35 aktiva eller före detta stats- och regeringschefer, och mer än 330 statstjänstemän från 91 länder. I läckan finns också fler än 130 dollar-miljardärer, från bland annat Ryssland, Indien och USA. Samt ekobrottslingar, efterlysta och personer som tillhör maffian. 

Kungen av Jordanien 

Jordanien skiljer sig från sina oljerika grannar i Mellanöstern och är beroende av utländskt bistånd. På gatorna har jordanier protesterat mot korruptionen och fattigdomen i kungadömet.  

Samtidigt avslöjas i Pandoraläckan att kung Abdullah har ett hemligt upplägg med anonyma brevlådeföretag som äger 14 lyxfastigheter, främst i USA och Storbritannien, till ett sammanlagt värde på över 106 miljoner dollar.  

Kung Abdullah försvarar sig, genom sina advokater, med att säga att han inte begått något brott och att anonymiteten har handlat om hans säkerhet. 

Pandoraläckan är ett globalt samarbete mellan SVT och journalistnätverket ICIJ, International Consortium of Investigative Journalists. 

  • Pandoraläckan, Pandora Papers, består av 11,9 miljoner dokument. De kommer från 14 olika juristbyråer och bolagsfixare, företag som hjälper till att skapa och sköta bolag i skatteparadis, runt om i världen.
     
  • Läckan kom först till det internationella journalistnätverket ICIJ, International Consortium of Investigative Journalists, som har delat materialet med över 600 journalister i 117 länder. SVT:s Uppdrag granskning är den enda svenska redaktionen som deltagit i samarbetet.
     
  • De läckta dokumenten spänner över en period från början av 1970-talet till 2020 och avslöjar bland annat hur politiker, miljardärer och kungligheter använder anonyma bolag i skatteparadis för att dölja sina tillgångar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Pandoraläckan

Mer i ämnet