Att polisen saknar resurser är ingen ursäkt för att korruptionsbrott inte utreds, menar Gunnar Stetler, överåklagare vid Riksenheten mot korruption. Foto: TT

Resursbrist och svag lagstiftning kritiseras

Publicerad

UPPDRAG GRANSKNING · Telia Sonera är åter under lupp. Just nu pågår också flera andra stora korruptionsutredningar. Men arbetet kräver mer resurser än vad polisen har. Nu höjs också röster om att svensk korruptionslagstiftning är för svag.

Statligt delägda Telia Sonera misstänks för att ha mutat sig in på marknader i korrupta länder. Utredningen startade för flera år sedan och har svällt över flera landsgränser.

– Ärendena har blivit fler, mer omfattande och besvärligare än vad de var för fyra år sedan, säger Gunnar Stetler, överåklagare vid Riksenheten mot korruption, om utvecklingen i Sverige.

Saknas utredare

Stetler är kritisk mot Polismyndigheten, som han anser inte har hängt med i utvecklingen sedan enheten för korruptionsbekämpning inrättades 2011.

– Den är fortfarande dimensionerad utifrån de behov som fanns 2011. Min uppfattning är att de borde utöka den med 50 procent för att kunna svara upp mot behoven, säger Stetler.

Anders Wretling, tillförordnad sektionschef för den nationella utredningsenhet vid Polisen där korruptionsgruppen ingår, erkänner att man är underbemannade sedan en tid.

– Just nu har vi av lite olika omständigheter vakanser. Det pågår rekryteringar och vi hoppas vara i hamn i augusti, säger han och förklarar att antalet utredningar inte blivit fler men att ärendena blivit mer komplexa och mer tidskrävande.

Internationella åtaganden

Anders Wretling har stor förståelse för frustrationen på åklagarsidan men anser att man när vakanserna väl är fyllda ”har en väl avvägd resurs”.

Stetler håller inte med utan menar att korruptionsbrott inte kan prioriteras bort.

– Vi har skrivit på internationella konventioner och därmed kan man inte ursäkta sig med att man prioriterat annat. Det här området är inte bortprioriteringsbart.

Svensk lagstiftning svag

Helena Sundén generalsekreterare för Institutet mot mutor menar att svensk korruptionslagstiftning har stora brister sett till andra länders.

– När det gäller korruption och mutor är svensk lagstiftning ganska svag. I jämförelse är brittisk och amerikansk lag mycket hårdare, säger hon och tillägger att den svenska lagstiftningen borde skärpas.

Men ansvaret att affärer blir etiskt försvarbara är också något som faller på företagen.

– Det finns en naivitet hos svenska företag. Gör man affärer med sådana här länder så måste man se till att ha kontroll på läget, man måste rensa trappan hela vägen uppifrån och ner, säger Helena Sundén och tillägger angående det som uppdagats om Telias Soneras förehavanden i Azerbajdzjan:

– Jag är inte förvånad.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

UG - Sveriges största muta?

Mer i ämnet