Jan Bergstam, ordförande för Svenska rovdjursföreningen, menar att det finns stora risker med att trycka ner rovdjursstammarna Foto: SVT/TT

Rovdjursföreningen: Riskabelt att trycka ner rovdjursstammarna

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Rennäringen menar att rovdjuren tar betydligt fler renar än målet som riksdagen satte på tio procent. Men bilden kompliceras av att rovdjursstammarna, trots att de vuxit, fortfarande är sårbara i Sverige.

– Eftersom samtliga rovdjur i dag finns på rödlistan, mer eller mindre hotade, så är ju riskerna stora, säger Jan Bergstam, ordförande för Svenska rovdjursföreningen.

När den nya rovdjurspolitiken klubbades igenom 2013 ville politikerna lösa konflikten mellan rovdjur och rennäring. Man införde en toleransnivå som säger att rennäringen inte ska behöva förlora mer än tio procent av sina renar till rovdjur.

Men Sverige ska också ha livskraftiga rovdjursstammar, enligt EU-direktiv och svenska lagar. Därför finns det mål för hur många rovdjur av en viss art som ska finnas, så kallad gynnsam bevarandestatus.

Rovdjuren och rendöden

Alla rovdjur rödlistade

Istället för att få en lösning har nu konflikten fördjupats. Rennäringen uppger att rovdjuren tar fler renar än vad riksdagen bestämde och menar att man måste minska trycket från rovdjuren för att komma ner till tio procent.

Samtidigt är alla fem rovdjur fortfarande rödlistade – och ses därför som mer eller mindre hotade.

Därför finns det stora risker med att trycka ner rovdjursstammarna och skjuta rovdjur för att minska trycket på rennäringen, menar Jan Bergstam, ordförande för Svenska rovdjursföreningen.

– Det är en tröghet i invandring och sådana saker som gör att, tar man ut för mycket och trycker ner så blir det genetiska luckor som kan vara svåra att reparera, säger han.

Jan Bergstam tror inte att lösningen är att minska populationerna av vissa rovdjursarter.

– Vi anser att man ska använda skyddsjakten för att ta bort de djur som orsakar besvär. Och det gör man ju redan i dag i renskötselområdet.

“Starta ett projekt”

Enligt rennäringen och den forskning som finns pekar mycket på att man förlorar dubbelt så mycket av sina renar till rovdjuren som riksdagens mål på tio procent.

Jan Bergstam ställer sig frågande till att en del samebyar uppger att de förlorar så mycket som 20-30 procent.

– Jag tycker att man en gång för alla ska starta ett projekt från myndighetens sida – hur det ser ut i verkligheten. Det är mycket möjligt att vi kanske ligger på tio procent, när man väl tittar över problemet, säger han.

Uppdrag gransknings reportage Rovdjuren och rendöden finns att se på SVT Play. Reportaget sändes onsdag den 3 oktober 2018 i SVT1.

Fakta: Rovdjuren och politiken

I Sverige finns fem stora rovdjur: Varg, björn, lodjur, järv och kungsörn.

Det finns miniminivåer för hur många det ska finnas av respektive art för att de ska ha så kallad gynnsam bevarandestatus. Enligt Naturvårdsverkets officiella siffror har alla arter, utom järv, nått upp till gynnsam bevarandestatus.

2013 beslutade riksdagen om en ny hållbar rovdjurspolitik. Då låg rovdjursstammarna på en historiskt hög nivå, tillväxten av de svenska stammarna hade varit en av de starkaste i Europa.

Men en livskraftig rovdjursstam innebar nya utmaningar. I beslutet pekade man därför särskilt på att hänsyn ska tas till de människor som lever och verkar i rovdjurstäta områden. Rovdjur får inte göra det påtagligt svårare att ha tamdjur.

En så kallade toleransnivå för rennäringen klubbades igenom som säger att rovdjur inte få ta mer än 10 procent av en samebys faktiska renantal.

Källa: Naturvårdsverket/Riksdagen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Rovdjuren och rendöden

Mer i ämnet