Hur fick ni idén till reportaget?

I höstas gjorde vi ett reportage om EU:s migrationspolitik och hur den främjar smugglarna. Nästa steg blev att ta reda på hur de som faktiskt lyckats ta sig till Sverige har det och när vi pratade med folk visade det sig att bostad var den stora knäckfrågan. Många tyckte sig ha blivit utsatta för en andra smuggling – att först betala människosmugglare och sedan betala svartmäklare.

Hur arbetade ni – vilka arbetsmetoder använde ni?

Vi har pratat med väldigt många nyanlända. Vi har träffat dem på SFI-kurser och i moskéer samt när vi knackat dörr i olika bostadsområden i Västsverige.

Genom det arbetet lyckades vi få tag på kontaktuppgifter till olika svartmäklare som vi ringt upp och utgett oss för att vara nyanlända inför. En del uppgav att de hade lägenhet att erbjuda och andra inte. Svartmäklarna diskuterar ogärna pengar per telefon och därför valde vi att stämma möte med dem med dold kamera efter beslut av ansvarig utgivare. Vi gjorde flera inspelningar med svartmäklare, både på telefon och med kamera. I dessa inspelningar framkommer hur de jobbar. En av inspelningarna ledde oss till ett företag i Göteborg. Vi undersökte hur många lägenheter företaget lämnat till bostadsförmedlingen Boplats de senaste åren och jämförde det med antal personer som folkbokfört sig på adresser i ett visst område där vi hade uppgifter om att försäljning av förstahandskontrakt skett.

Vilka typer av källor använde ni?

Muntliga källor, främst nyanlända, men också personer på bostadsbolag, både privata och kommunala samt inom socialförvaltningen. Boverkets rapport. Skatteverkets uppgifter om vilka som bor i olika lägenhetsbestånd och om hur länge du bott där. Boplats uppgifter om inlämnade lägenheter. Lantmäteriets uppgifter om vilka som äger olika fastigheter. Polisens rapport om svarthandel med bostadskontrakt. Polisanmälningar.

Stötte ni på några problem? I så fall vilka?

Under vår granskning fick vi veta att det förekommit hot och att en del med koppling till reportaget är kriminella. Därför fick vi vidta vissa säkerhetsåtgärder.

Det var också ett problem hur långt vi skulle gå. Skulle vi faktiskt köpa ett kontrakt, vilket inte är olagligt, men som skulle kunna tolkas som en brottsprovokation, eller skulle vi nöja oss med att bara bli erbjuda en lägenhet. Vi nöjde oss med det senare.

Vilka deltog i arbetet?

Hanna Nyberg, reporter. Khaled Alesmael, researcher. Stefan Bååth, fotograf. Torkel Wennman, redigerare. Marcus Purens, redaktör.

Hur lång tid tog arbetet?

Cirka tre månader.