Hur fick ni idén till reportaget?

Jag, Henrik Bergsten, letade efter olika uppslag och tog kontakt med några personer som hört av sig under vintern för att berätta om olika problem som hade med asylboendet Norrbygården i Fagersta att göra. Mycket var redan berättat, men efter att ha gått vidare och kontrollerat några uppgifter visade det sig att det fanns en historia som inte var känd. Hur det egentligen gick till när Kulthammar AB gjorde sig av med all personal på Norrbygården. Där insåg vi att det fanns en ny historia värd att berätta.

Hur arbetade ni – vilka arbetsmetoder använde ni?

Efter några grundläggande kontroller bestämde vi oss efter bara någon dag för att åka ut och göra research på fältet. Vi spenderade några dagar i Fagersta och Ljusdal för att prata med källor och göra intervjuer med de ansvariga. Redan tredje inspelningsdagen gjorde vi ansvarsutkrävande intervjuer med företrädare för Kulthammar AB och Arbetsförmedlingen.

Parallellt begärde vi in offentliga handlingar från berörda myndigheter, samt granskade ekonomin i företaget som driver Norrbygården.

Vilka typer av källor använde ni?

Intervjuer med berörda personer, samt ett antal muntliga källor för bakgrundsinformation. Även arkiverade handlingar hos myndigheter som Migrationsverket.

Stötte ni på några problem? I så fall vilka?

Vi har stött på två slags problem under arbetet. Dels att ett antal källor vi kontaktat varit ovilliga att ställa upp öppet och berätta om företaget som driver Norrbygården, alltså Kulthammar AB. Men kanske framförallt gäller problemen Arbetsförmedlingens agerande.

Arbetsförmedlingen har hävdat sekretess på i princip samtliga uppgifter. Myndigheten har inte ens bekräftat att man överhuvudtaget har en relation med företaget Kulthammar AB. Och när vi bett att få se dokumentation och underlag för praktikanterna som skickades från Arbetsförmedlingen har vi fått avslag på samtliga förfrågningar, med hänvisning till att sekretess råder – för att skydda arbetsgivaren.

Trots att det rör sig om bruk av offentliga medel visade det sig vara en i närmast omöjlig uppgift att i detalj granska hur dessa medel egentligen används.

När det närmade sig sändning visade det sig dessutom att Arbetsförmedlingen kan ha gjort sig skyldiga till brott mot efterforskningsförbudet, genom att ha försökt spåra källor inom myndigheten som har lämnat information till journalister.

Vilka deltog i arbetet?

Reporter var Henrik Bergsten och producent Lina Makboul. Fotograf var Åke Wehrling och klippare Torkel Wennman. Per Ståhlberg gjorde grafiken och Peter Bagge var redaktör.

Hur lång tid tog arbetet?

Arbetet med reportaget har pågått under cirka fem veckor, dock inte på heltid.