Reporter: Hello, do you know the way to Gjader?

Albansk man 1: Gjader?

Reporter: Gjader.

Albansk man 1: Five kilometers. Five. Not five. Seven. Seven kilometers, sinistra.

Reporter: Left?

Albansk man 2: You speak English?

Reporter: Yes.

Albansk man 2: Five to six kilometers. On your left side, you have the sign on the road. “Gjader”.

Reporter: Perfect. Thank you very much! Bye bye.

Vi är på väg till den lilla byn Gjader, på landsbygden i norra Albanien. Inte långt från gränsen till Montenegro. Huvudgatan i byn är resterna av ett gammalt nedlagt militärt flygfält som låg här en gång i tiden. Här bor idag ett hundratal familjer.

Den 16 januari i år öppnar en 82-årig man, som bor här, ett nytt konto i Albaniens största bank. Han säger att han väntar på pengar som ska gå till att betala behandlingen av sin njursjukdom. Och redan dagen efter kommer det in pengar på kontot. 3.849.875 – Euro, närmare 40 miljoner svenska kronor.

Det lär finnas ett gammalt albanskt ordspråk: ”Din granne hör när du hostar, och han märker om du blir rik”.

Erjon Shehaj, åklagare: Vi har fått det här ärendet i januari 2019. Från statliga polisen. Det kom information om att det handlar om ett brott. Brottet har registrerats som penningtvätt eller kriminell verksamhet.

Bara några dagar efter att de 40 miljonerna kommit in till den gamle mannens konto är han alltså misstänkt för penningtvätt. Åklagaren går till domstolen med sina misstankar – som snabbt fattar beslut om att tillgångarna ska beslagtas – i väntan på att polisens utredning ska bli klar.

Och händelsen får stor uppmärksamhet i Albanien.

Top Channel nyhetsinslag

Nyhetsankare: De pengar som blockerats av åklagarmyndigheten och som skickats till en gammal mans bankkonto i Gjader har visat sig komma som en gåva från en svensk miljardär. Top channel avslöjar att ägaren till ett av de största bildelsföretagen har skänkt 5 miljoner Euro till en Lezhbo. Vi lyssnar på vår korrespondent Kristina Pemaj.

Kristina Pemaj, nyhetsreporter: Det här brevet som jag håller i handen visar ett beslut från domstolen där NN och NN fått nära 5,5 miljoner Euro.

I domstolsbeslutet om att beslagta pengarna framgår att avsändaren till alla miljonerna är en av Sveriges rikaste personer och en av svenskt näringslivs främsta entreprenörer. Men samtidigt kanske en av de mest okända – butikskedjan Biltemas ägare och grundare mångmiljardären Sten-Åke Lindholm.

Och miljonerna hamnade här – på det här bankkontoret i den lilla staden Lezhe i Albanien. På den gamle mannens nyöppnade konto.

Erjon Shehaj, åklagare: Vi misstänker penningtvätt. På kort tid har det kommit en stor summa pengar. Vi vet inte källan, vi vet bara att det har gjorts en banköverföring. Vi vet inte om pengarna kommer från laglig eller olaglig verksamhet. Vi har fryst pengarna tills vi vet varifrån de kommer.

Reporter: Here is the largest single transaction is over 3 million Euros. And here it says...

Erjon Shehaj, åklagare: “Gift to my dearest friend”. This is the explanation.

Reporter: That is the only explanation?

Erjon Shehaj, åklagare: Yes.

Men åklagaren tror inte på förklaringen att den gamle mannen på den albanska landsbygden verkligen är en kär vän till Sten-Åke Lindholm. Och att det är därför han skulle ha fått alla miljonerna.

Åklagaren har sett en helt annan koppling mellan den 82-årige mannen och Biltemas ägare.

Erjon Shehaj, åklagare: Ja, vi utreder avsändaren, den svenske medborgaren Lindholm. Och medborgarna som stod som mottagare. Eftersom en av dem har fått svenskt medborgarskap och arbetar på Lindholms firma.

Reporter: Så ni misstänker även kvinnan som bor i Sverige och jobbar på Biltema, Lindholms företag?

Erjon Shehaj, åklagare: Ja, ja för det är den enda kopplingen som har möjliggjort den här överföringen.

Kvinnan i Sverige är den 82-årige mannens dotter. Men det som fått åklagaren att fatta misstankar är att hon också är en av Biltemas högsta chefer. Hon är den gemensamma nämnaren mellan Sten-Åke Lindholm och mannen i Albanien. 

Utredarna hittar dessutom ytterligare transaktioner på över 14 miljoner kronor kopplade till Biltemachefens familj.

Men varför skulle Sten-Åke Lindholm föra över sammanlagt nästan 55 miljoner kronor till en av hans högsta chefers familj i Albanien? Vem har pengarna egentligen gått till? Och till vad?

Frågor som kan bli helt avgörande för hur svenska Skatteverket ser på transaktionerna. Och i Albanien har myndigheterna redan fryst tillgångarna och misstänker penningtvätt. 

Telefon Johan Gerdevåg, marknadschef Biltema:

Johan Gerdevåg, marknadschef Biltema: Biltema, Johan.

Reporter: Hej Johan, Ali Fegan heter jag och är reporter på Sveriges Television, Uppdrag granskning.

Johan Gerdevåg: Goddagens.

Reporter: Jag ringer till dig för att vi skulle vilja komma i kontakt med Sten-Åke Lindholm.

Johan Gerdevåg: Okej. Vad gäller det?

Reporter: Det gäller en penningtvättsutredning som pågår just nu i Albanien.

Johan Gerdevåg: Ja. Han är en gammal man som du känner till. Så att… vad är det för frågor exakt, så skicka dem gärna till mig. Så ska jag försöka få tag på honom och se vad vi kan svara på, i sådana fall.

Reporter: Är det här någonting som ni känner till på Biltema eller?

Johan Gerdevåg: Nej, det är alldeles nytt för mig. Jag träffar ju inte Sten Åke dagligdags så man vet inte vad dom håller på med.

Reporter: Nej, men det borde intressera er på Biltema i fall han är indragen i...

Johan Gerdevåg: Ja, om du säger att det är penningtvätt så är det ju allvarligt. Men du får jättegärna skicka de frågor du har till mig så ska jag försöka ta reda på vad vi kan och vad vi kan svara på.

Det var 1963 som den motorintresserade Sten-Åke Lindholm startade företaget Biltema. Från den här källarlokalen på Vistvägen i Linköping började han sälja billiga reservdelar som han köpt direkt från tillverkarna – utan mellanhänder.

Och kunderna strömmade till från hela landet. Affärsidén var enkel och mycket lönsam.

Håkan Wasén, reporter: Han kom i sin röda Porsche till plugget, det var Sankt Larsskolan, hette det då. Och vi andra, om någon hade bil, så var det betydligt skraltigare bilar. Han var driftig och han var ju känd för att han sålde delar billigt. Det tyckte folk om.

Håkan Wasén har under 25 år arbetat som reporter på Östgöta Correspondenten – Corren i Linköping. Och som så många andra Linköpingsbor har han följt Biltema och Sten-Åke Lindholm genom åren.

Håkan Wasén, reporter: En kille som åker till Kina och kan köpa till exempel ett strålkastarglas för 3 kronor och sen sälja det för 25 spänn… har inte lånat ett öre till sina varuhus eller byggnader. Han är ytterst ekonomisk.

Reporter: Du som ändå har följt Biltema och Sten-Åke Lindholm under många år, hur skulle du beskriva honom som företagsledare och person?

Håkan Wasén, reporter: Jag kan säga att en duktig företagsledare. Skicklig på förhandlingar. Skicklig på att handla upp. Men envis. Väldigt envis. Och kanske då ett temperament som gör att han råkar i konflikter, helt enkelt.

Reporter: Vi såg ju också… I några av era artiklar beskrivs han som ett kontrollfreak?

Håkan Wasén, reporter: Det har ju varit det som har flutit in till oss i alla år. Att han hade koll på när anställda gick på toaletten och om det försvann någonting. Så han jobbade med allting in i minsta detalj. Och det är klart då får man ju både fiender och sen så uppstår ju konflikter naturligtvis. Och det räcker ju med att läsa vad som har hänt. Så får man nog en bild av honom. Men som person, jättesvårt.

I tidningsarkiven finns bara ett fåtal bilder och intervjuer med Sten-Åke Lindholm. Och i SVT:s arkiv finns ingenting. Han har genom åren hållit sig borta från media och offentligheten.

1976 lämnar man källarlokalen och flyttar till det som beskrivs som ett av Europas största bildelsvaruhus. Sten-Åke Lindholm och Biltema utmanar nu bilbranschen på allvar. Och det dröjer inte länge innan hans affärsidé – att sälja så kallade piratdelar – ifrågasätts.

Inslag Motorjournalen 1977:

Speakerröst: Biltema i Linköping – Sveriges största företag i reservdelar till lågpris, så kallade piratdelar. Företaget har vuxit upp till en jätteanläggning från den blygsamma starten i en källare för fjorton år sedan. Idag disponerar man ett rationellt lager som inte står bilindustrins efter. Den största delen av Biltemas försäljning sker via postorder. Kunden väljer ut de saker han vill ha ur en illustrerad katalog och prickar för på beställningssedeln. Kritiken mot piratdelar har också varit rätt hårt från en del håll och bland annat i annonskampanjer har kvaliteten ifrågasatts.

Trots kritiken blomstrar affärerna. Nya varuhus öppnas på många håll i landet. Men också i Norge och Danmark. När vinsterna för Biltema ökar – ökar också skatterna. Och redan under mitten av 80-talet börjar Sten-Åke Lindholm planera för hur han ska hantera detta.

Han startar först bolag i Holland och senare i Schweiz med uppgift att vara mellanhand för Biltemas produkter. Vinsten på varorna ska hållas nere i Sverige – och istället hamna där skatten är betydligt lägre.

Tidigare köpte Biltema i Sverige in varorna direkt från tillverkarna i Asien. Och vinsten beskattades där man tjänade pengarna – det vill säga i Sverige. Lösningen på det han tyckte var ett bekymmer – de svenska skatterna – var enkel: nu skulle han låta varan och fakturan ta olika vägar.

Han lät sitt bolag i Schweiz köpa in varorna. Fortfarande lika billigt som tidigare. För att sen sälja dom vidare till varuhusen i Sverige, men nu till ett mycket högre pris. Vinsten kunde därmed stanna utomlands. Medan själva varorna tog samma väg som tidigare – direkt från fabriken till varuhusen.

Vi får kontakt med en av dom som arbetade för Biltema i Schweiz på den tiden. Han berättar för oss hur kontorets och hans enda arbetsuppgift var att försöka minimera skatten i Sverige.

En vara som såldes för 100 kronor plus moms i Sverige kunde köpas in för 10 kronor i Asien. Av marginalen på 90 kronor hamnade bara åtta kronor i Sverige. Resten – 82 kronor – stannade kvar i hans bolag i Schweiz. För att därifrån via ett ägarbolag i Holland så småningom hamna i västindiska skatteparadis.

Han berättar också hur små lokala företagare i Linköping som tillverkade enkla bildelar och själva levererade sina varor på lastkajen till Biltema – fick instruktioner att skicka sina fakturor till bolaget i Schweiz.

Biltemas kunder märkte ingenting. Men vinsten i Sverige kunde hållas nere och därmed också skatterna.

På 90-talet förlorade Sten-Åke Lindholm en tvist med Skatteverket hemma i Sverige. 

Nyhetsinslag Östnytt: Ägaren till Biltema i Linköping Sten-Åke Lindholm riskerar en rejäl skattesmäll. Länsrätten i Östergötland har skrivit upp hans inkomst för 1989 med 19 miljoner kronor och det innebär att han i skatt och skattetillägg måste betala in nästan 15 miljoner.

1995 publicerar Corren en stor granskning av Biltema och Sten-Åke Lindholms affärer och skatteplanering. 

Håkan Wasén, reporter: Och sen kommer ju den stora grejen som gör att han blir så arg att han slutar annonsera i Corren tvärt.

Reporter: Var det så?

Håkan Wasén, reporter: Ja, han sluta. Direkt. Och det var ju inte roligt för tidningen, men vi gjorde vår plikt. Det är ju som det skulle vara.

Reporter: Han gillade inte att bli granskad?

Håkan Wasén, reporter: Nej, han gillade inte uppmärksamhet av det här slaget. Och det han inte gillar tyckte han inte om, om man säger så.

Några år senare tar han ytterligare ett steg som gör att han också själv – som privatperson – undviker dom svenska skatterna. Han flyttar till Schweiz och har sen dess i stort sett inte betalat någon skatt alls i Sverige.

Men när Corren 2003 försökte ta reda på om han verkligen hade flyttat fann man att han nästan dagligen besökte något av sina varuhus i Sverige.

Håkan Wasén, reporter: Vi fick ju uppgifter, för att det ska man säga, en sådan här person, det förekommer mycket uppgifter kring honom, det finns säkert en del som inte gillar honom, som gärna säger någonting. Men, då var det ju uppgifter om att han vistades ganska mycket här i Linköping. Och då hade vi en aning, eller tips om en adress, och där hittade vi ju fordon då som vi ansåg eller misstänkte hörde till honom. Och det var ju avgörande för skattemyndigheten hur mycket han vistades här i landet. Det är ju liksom väldigt viktigt. Och det gillade han inte.

Än i dag stannar större delen av Biltemas vinster i hans bolag utomlands där skatterna är betydligt lägre. De flesta varor – eller snarare fakturor – passerar nu företaget Birgma International SA i Freiburg i Schweiz på sin väg till dotterbolagen i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Här ökar priset på produkterna för Biltemas varuhus i Norden. Vinstmarginalen är idag cirka 20 procent medan man i Sverige redovisar, och betalar skatt, för en vinst på cirka 5 procent.

Men i takt med att omsättningen och vinsterna stigit har Sten-Åke Lindholm flyttat och förändrat bolagsstrukturen som blivit allt mer komplicerad och ogenomtränglig. Idag har av allt att döma ägandet flyttat från Holland till Hongkong och företaget Birgma Holding LTD. Där är alla vinster som uppstår utanför landet totalt skattefria.

Under åren har vinsterna från miljontals bromsbelägg, torkarblad, glödlampor och avgassystem slussats mellan många kända och ökända skatteparadis runtom i världen – Cypern, Malta, Schweiz och Holland, Brittiska Jungfruöarna, Curacao, Aruba, Samoa och nu senast Hongkong.

Axel Hilling, forskare: Ja, det är ju länder som ofta figurerar i sammanhang där man pratar om skatteparadis eller lågskatteländer och bristande transparens i struktur och skattebetalningar.

Axel Hilling är docent i skatterätt på Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet. Han forskar på skatteplaneringens effekter på samhället. 

Reporter: Aggressiv skatteplanering. Är det det vi pratar om här?

Axel Hilling, forskare: Ja, men aggressiv skatteplanering är ingen legal term, utan det är alltså när man planerar sin skatt internationellt för att minimera skatten inom ramen för lagstiftningen. Man kan alltså utnyttja olika lagstiftningar i länder då och hitta kryphål, pratar man om ibland. Och då får man en effekt som inte var tänkt av länderna.

Reporter: Men om man tar Biltema som exempel då, den största delen av vinsten, en klar majoritet av vinsten, hamnar ju i Schweiz och Holland. Men man gör ju ändå en del vinst här i Sverige. Och man bidrar ju med, eftersom man skattar på den vinsten, så bidrar man ju ändå en hel del till statskassan.

Axel Hilling, forskare: Ja, det gör det ju såklart. Men det är ju trots allt som så att värdet som uppstår, att det, det uppstår ju i Sverige med utgångspunkt i det samhället som har byggts upp i Sverige. Om det då finns stora delar av inkomsten som genererats här som redovisats i ett annat land, då är det ju liksom, då följer man inte de tankarna som ligger till grund för uppbyggandet av det samhälle som Sverige är.

Reporter: Nej, men fortfarande är det ju lagligt?

Axel Hilling, forskare: Ja. Det är lagligt och det kommer nog vara svårt att helt kunna täppa till den typen av möjlighet. Så i slutändan så handlar det om vilken inställning som företagsledarna har.

Bara under de senaste fem åren har Sten-Åke Lindholm byggt på sin förmögenhet med 5 miljarder kronor genom utdelningar från moderbolaget Biltema BV i Holland. Pengar som till slut ser ut att ha hamnat i det privata ägarbolaget i Hongkong.

Trots det fanns det 2017 tillgångar på över 12 miljarder kronor i hans holländska bolag. Men det kan vara mer. Exakt hur stora tillgångar som finns inom Biltemakoncernen går inte att reda ut. Inte heller hur mycket pengar Lindholm själv plockat ut ur bolagen genom åren.

Biltema är ett av Sveriges snabbast växande handelsföretag. Omsättningen har mer än fördubblats på 8 år – skillnaden är stor jämfört med de största konkurrenterna Jula och Clas Ohlson som valt att inte skatteplanera på samma sätt.

Axel Hilling, forskare: Man kan också säga att företag som väljer att allokera sina inkomster till ett annat land vältrar över skattebetalningen på de personer eller skattebetalarna som inte skatteplanerar. Och det innebär ju alltså då att internationell skatteplanering är skadligt för att det hotar de inhemska företagarna och det hotar de personer som inte kan skatteplanera eftersom de då, om vi vill bibehålla samma skatte – eller en statsbudget – att de då måste bidra mer till den statsbudgeten.

Också jämfört med de största handelsföretagen i Sverige HM, ICA och IKEA ökar Biltemas omsättning betydlig mer.

Bara i år räknar man med att öppna sex nya varuhus i Sverige. Kommande år ska det bli ännu fler att lägga till de nu totalt 140 man redan driver i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Hotet från e-handeln och butiksdöden tycks inte påverka Biltemas framtidstro. Företagets uttalade ambition är att fördubbla antalet butiker i Sverige.

En framgångssaga Biltema gärna visar upp.

Det är inte lika lätt att få Biltema att prata om vad som händer med penningtvättsutredningen här i Albanien. Där både ägaren Sten-Åke Lindholm och en av hans högsta chefer är misstänkta för brott.

Erjon Shehaj, åklagare: Att en utländsk medborgare ger så mycket till en alban är inte så vanligt. Därför har utredningen inletts. Åtminstone borde det finnas en förklaring till varför man överför de här pengarna. Än så länge har vi ingen övertygande förklaring, någon sak. Om rättens beslut vore lagstridigt borde svensken åtminstone fråga: ”Varför har ni fryst pengarna?” Det har han ännu inte gjort.

Det är i juli förra sommaren som Sten-Åke Lindholm gör den första överföringen till Albanien – på över 100 000 kronor. Därefter följer ytterligare 10 transaktioner under loppet av 6 månader. Den största på nästan 40 miljoner svenska kronor blir också den sista.

Men om den verkligen var tänkt som den sista vet bara Sten-Åke Lindholm själv. För nu slår åklagaren till och domstolen beslagtar tillgångar på totalt nästan 55 miljoner kronor.

Det handlar om pengar. Men också lägenheter som köpts i Albanien under den här korta perioden.

I domstolshandlingarna finns köpekontrakt för fem stycken lägenheter. Bland annat i den här populära badorten Shengjin. I albansk media har detta blivit en stor sak eftersom säljaren är en känd och kontroversiell politiker. Han heter Edi Paloka och för några veckor sedan spreds de här bilderna när han hamnade i bråk med Albaniens premiärminister under ett möte i parlamentet.

I den här fastigheten som är under uppbyggnad i huvudstaden Tirana köptes ytterligare tre lägenheter från brodern till en annan känd albansk politiker.

Flera av lägenheterna har gått till chefen i Biltemas högsta ledning i Sverige. Och det är bland annat den kopplingen – mellan ägaren och chefen – som står i centrum för penningtvättsutredningen i Albanien.

Reporter: Pengarna förstår vi är avsedda för en person som sitter i ledningen där, på Biltema i Sverige. Och det vi också vet är att man köpt lägenheter här av två personer, till ett värde på cirka 9 miljoner kronor.

Martin Nordh, penningtvättsexpert: Spännande. Undrar vad det är för någonting.

Vi träffar Martin Nordh, före detta polis som även jobbat på justitiedepartementet med penningtvättsfrågor.

Martin Nordh, penningtvättsexpert: Länderna är intressanta i sammanhanget och också hur de här pengarna faktiskt har färdats. Det är… kontona har funnits en kort tid. Det verkar som att de har satts upp bara för det här syftet. Och det är rätt stora volymer det handlar om. Särskilt den sista. Jag tycker det är definitivt intressant att utreda. Jag tror att den albanska åklagaren har säkert ett digert arbete framför sig men det är fullt förståeligt att de vill utreda det här närmare. 

Reporter: Nu utreds ju det här utifrån att det skulle kunna vara ett penningtvättbrott. Men när man tänker penningtvätt så tänker man ju ofta att det är på något sätt kriminella pengar som ska göras vita. Hur skulle det här kunna handla om penningtvätt i så fall?

Martin Nordh, penningtvättsexpert: Penningtvätt... Det är en väldigt bra fråga. Penningtvätt är en väldigt bred definition. Penningtvätt är egentligen, som du säger, oftast brottspengar. Någon har begått ett bedrägeri och så vill man omsätta de här pengarna och få dem att se vita ut. Men det finns också vissa brottstyper där det kan utgöra penningtvätt, som måste rapporteras av en bank till exempel, redan innan själva brottstillfället har inträtt och skattebrott är ett sådant. Egentligen det brottet händer ju inte förrän du struntar i att deklarera.

Och handlar det om skattebrott är det i så fall en fråga för svenska myndigheter. För den misstänkta penningtvätten mellan Schweiz och Albanien kan i slutändan visa sig vara ett brott mot svenska skattelagar.

Vi får ett mejl från Biltemas marknadschef som varit i kontakt med Sten-Åke Lindholm. Han skriver att det är en privat gåva och har inget med Biltema att göra. Och att citat: ”Sten-Åke Lindholm är inte indragen i någon som helst penningtvätt i Albanien”.

Ett minst sagt märkligt påstående med tanke på att pengarna han skickade nu är beslagtagna just på grund av misstankar om penningtvätt.

Ett svar som bara väcker frågor.

Vi är i Lausanne i Schweiz dit Lindholm flyttade för snart 20 år sedan.

Vi vill fråga vad syftet egentligen är bakom hans transaktioner till Albanien? Vad pengarna använts till? Och vilken roll som den höga chefen på Biltema i Sverige egentligen spelar?

Reporter: Hello. Do you speak English?

Man: Yes.

Reporter: I am looking for Sten-Åke Lindholm, please.

Man: Yes. For what?

Reporter: I am from Swedish TV.

Man: And?

Reporter: And I am looking for him. I had some questions for him.

Man: Ok, we will see what we can do.

Reporter: Ok, thank you.

Reporter: Helt borta. Frågan är vad…

Fotograf: Vad sa han?

Reporter: Nej, han sa bara vi ska se vad vi kan göra men sen försvann han ju bara.

Fotograf: Men vi väntar lite.

Reporter: Jag provar en sista gång.

I Lausanne får vi inte heller några svar.

I mejlet vi fått från Biltema skriver man att dom 55 miljonerna som förts över till Albanien är avsedda för sjukvårdskostnader – och även till några bostäder.

Men på bara en av banköverföringarna – en på drygt 100 000 kronor – skriver Lindholm att pengarna är tänkta för sjukvård. Samtidigt vet vi att 9 miljoner har gått till lägenhetsköpen i Albanien.

Vad syftet är med de resterande över 45 miljonerna – nämner inte Biltema i sitt svar?

Sten-Åke Lindholm ska ha ytterligare en adress här i Schweiz. En adress han uppger bland annat för de albanska myndigheterna. Den ligger här i den exklusiva skidorten Crans Montana i alperna.

Inte heller här verkar han vara. Men på vägen ut träffar vi hans grannar.

Reporter: Do you know mr. Lindholm… Swedish.

Granne: Lindholm, yes.

Reporter: He lives here, right?

Granne: Yes, but he is not here.

Reporter: He is not here?

Granne: No, no, no.

Reporter: Never?

Granne: Never… (skratt).

Reporter: But not now?

Granne: Not now.

Reporter: Not now, you have not seen him for a long time?

Granne: I do not know.

Reporter: No ok. Is it that part? (pekar)

Granne: On the top.

Reporter: On the top of that?

Granne: Yes.

Reporter: So you do not know where he is now?

Granne: Sweden, Sweden?

Reporter: Yes, Sweden you think? Ok. Thank you very much.

Granne: Thank you.

I Sverige har han kvar fastigheter utanför sin hemstad Linköping. Men här är det helt öde. Vi vet helt enkelt inte var Sten-Åke Lindholm befinner sig idag.

När vi går igenom transaktionerna upptäcker vi att det är flera av dom som helt saknar syfte och förklaring. Som den här på över 10 miljoner kronor. På andra står det “Köp av hushållsapparater och husgeråd” – 850 000 kronor. Eller “julmat och vinterkläder” – 250 000 kronor. Det låter helt osannolikt.

Men det finns ett centralt dokument som kan innebära att den stora vinnaren i hela den här historien kan bli du och jag – den svenska statskassan. Det är ett brev till domstolen från den albanska familjens advokat för att få tillbaka de frysta tillgångarna.

Inte med ett enda ord nämns att pengarna ska gå till sjukvårdkostnader. Däremot står det att pengarna gått till citat: “en väldigt bra anställds familj” och att det är citat: “en anställd som bidragit till att Lindholms affärsverksamhet har vuxit.”

Om pengarna från Biltemas ägare var avsedda för den höga chefen kan det vara ett grovt skattebrott. I så fall handlar det om uppåt 50 miljoner i uteblivna skatter och arbetsgivaravgifter för pengarna som gått till Albanien.

Pia Blank Thörnroos på Skatteverket vill inte kommentera det enskilda fallet – men förklarar det rättsliga läget.

Pia Blank Thörnroos, rättslig expert Skatteverket: Frågan här blir ju om man jobbar i ett företag och får pengar från sina arbetsgivare eller från någon som äger arbetsgivaren – bolaget där man jobbar, ska man då beskattas för det eller kan det verkligen bli en skattefri gåva? Och där är väl ofta det normala att får man pengar av sin arbetsgivare utöver lönen, eller av den som äger arbetsgivaren, så normalt så ser man det som en lön till personen.

Reporter: Så huvudregeln är att det ska beskattas?

Pia Blank Thörnroos, rättslig expert Skatteverket: Jag skulle vilja säga att Skatteverket normalt antar det i alla fall att allt man får från sin arbetsgivare eller av den som äger arbetsgivaren normalt är en skattepliktig inkomst.

Men det finns undantag. Till exempel om den som får gåvan skulle ha fått den även om man inte var anställd. Men när Biltemas ägare skickar pengarna till Albanien har till och med mottagarnas advokat satt på pränt att det finns en koppling till den höga chefens anställning och prestation på Biltema.

Pia Blank Thörnroos, rättslig expert Skatteverket: Generellt om en person som äger ett bolag ger en gåva till sin anställda och Skatteverket kommer fram till att personen ska beskattas för det. Då är det personen som har gett gåvan som också har att bära kostnaden för arbetsgivaravgifterna.

Reporter: Dom som har tagit emot pengarna. Ska dom då skatta… eller den anställda?

Pia Blank Thörnroos, rättslig expert Skatteverket: Ja, då blir det ju så att den anställda personen, det finns flera rättsfall på det, som då har fått dom här pengarna direkt eller indirekt så genom en vanlig tjänst så kommer det som en lönepost på toppen på dom inkomsterna man redan hade.

Reporter: Det är rätt mycket att skatta för?

Pia Blank Thörnroos, rättslig expert Skatteverket: Då blir det mycket att skatta för.

Reporter: Spelar det någon roll att pengarna har gått till de här två personerna, släktingarna i Albanien?

Pia Blank Thörnroos, rättslig expert Skatteverket: Det finns också rättsfall som säger att det spelar ingen roll om förmånen betalas ut direkt till den anställde eller till en släkting. Utan även i de fall en förmån har betalats ut till en släkting eller pengar då så kan det bli aktuellt att beskatta personen själv så att det finns domstolsbeslut kan man säga både på att nån annan än arbetsgivaren kan betala pengarna och att pengarna kan betalas ut till nån annan än en själv och man blir ändå beskattad.

Om Skatteverket utreder och ser att pengarna förts över för att gynna eller berika chefen i Biltemas ledning kan den misstänkta penningtvätten i Albanien alltså leda fram till ett grovt skattebrott i Sverige.

Telefon:

Johan Gerdevåg, marknadschef Biltema: Biltema Johan.

Reporter: Hej Johan, Ali Fegan här på Uppdrag granskning. Igen.

Johan Gerdevåg, marknadschef Biltema: Goddagens. Goddagens.

Reporter: Det är viktigt för oss att få klarhet i vad som hänt i Albanien…

Johan Gerdevåg, marknadschef Biltema: Ja.

Reporter: …och den här penningtvättsutredningen som pågår där. Vi skulle hemskt gärna vilja att någon från Biltema var med och kommenterade det i programmet.

Johan Gerdevåg, marknadschef Biltema: Det är ju som jag skrev i mejlet också, det är en privat ensak för Sten-Åke. Så att det är ju han som ska ställa upp på det i så fall. Men han har ju avböjt att göra det.

Reporter: Den här misstänkta penningtvätten i Albanien, den kan ju visa sig vara ett grovt skattebrott här i Sverige.

Johan Gerdevåg, marknadschef Biltema: Det… ja, men det är fortfarande uppfattningen som vi har. Att det är två separata saker fortfarande… så vill vi inte uttala oss när det blir så liksom.

Till slut får vi kontakt med den höga chefen som sitter i företagets högsta ledning. Som köpt lägenheter i Albanien och som också misstänks för penningtvätt. Och nu riskerar en skattesmäll på tiotals miljoner.

Reporter: Ali Fegan heter jag, reporter på Sveriges Television, Uppdrag granskning. Jag skulle vilja prata med dig om den här penningtvättsutredningen nere i Albanien. Tror du att vi skulle kunna göra det?

Chef Biltema: Jag har ingenting att säga.

Reporter: Men det handlar ju ändå om dig och din familj.

Chef Biltema: Jag har ingenting att säga. Jag är ledsen. Jag har ingenting att säga.

Reporter: Men du måste ju ändå kunna svara på några frågor.

Chef Biltema: Mejla frågorna är du snäll.

Reporter: Men du vet att det pågår en penningtvättutredning i Albanien?

Chef Biltema: Vänligen mejla frågorna, så ska jag försöka svara.

Reporter: Okej. Men har du pratat med Sten-Åke Lindholm? Vad säger han om det här?

Chef Biltema: Jag har inte pratat med någon.

Reporter: Men det är han som har skickat pengarna ju till konton i Albanien. Eller hur?

Chef Biltema: Mejla frågorna.

Vi mejlar våra frågor. Men får inga nya svar från Biltema. Trots den pågående polisutredningen, att två domstolar fattat beslut om att beslagta tillgångarna och trots att det nu visar sig att den så kallade gåvan i själva verket kan handla om ett grovt skattebrott.

Erjon Shehaj, åklagare: Det är lätt att säga att det är en gåva men man måste kunna styrka varifrån gåvopengarna kommer. Så är det enligt albansk lag. Man måste betala skatter och avgifter för att kunna ge gåvor.

Reporter: Om ni inte får ett bra svar från Lindholm eller familjen... Vad händer då?

Erjon Shehaj, åklagare: Utredningen baseras inte bara på vad Lindholm säger. Vi ska fokusera på de dokument vi får av utländska myndigheter. Antingen från svenska eller schweiziska myndigheter. Vi vill veta om pengarna är lagliga eller inte.

Åklagaren bad den svenska Finanspolisen om hjälp som ringde upp Biltema-ägaren. Direkt efter samtalet drar man en snabb slutsats. Penningtvättsmisstankarna i Albanien avfärdas som en – ”solskenshistoria”.

Telefon:

Christian Söderström, inspektör Finanspolisen: Jag är upptagen i… i ett möte här om några minuter.

Reporter: För det jag blir nyfiken på är att i en mejlväxling som du har med Biltema så kallar du det här för en solskenshistoria.

Christian Söderström, inspektör Finanspolisen: Ja. Kan jag be att få återkomma? Ja.

Reporter: Ja, visst gör det. Absolut.

Christian Söderström, inspektör Finanspolisen: Tack hej.

Reporter: När gör du det då?

Christian Söderström, inspektör Finanspolisen: När jag är tillbaka på kontoret.

Reporter: Och när är det då?

Christian Söderström, inspektör Finanspolisen: På torsdag.

I ett mejl skriver Finanspolisen att dom inte kommenterar enskilda ärenden och därmed inte tänker förklara vad dom menar med en – ”solskenshistoria”.

Så frågan går tillbaka till Biltema:

Telefon:

Reporter: Vad är det Sten Åke Lindholm har sagt till Finanspolisen som gör att dom drar slutsatsen att det här är en ”solskenshistoria”?

Johan Gerdevåg, marknadschef Biltema: Det vet inte jag. Det får ju du faktiskt be polisen svara på då. Och det är ju faktiskt så att Sten-Åke har haft diskussioner med dom och det är hans reaktion.

Reporter: Det är ju ganska stor skillnad på ”solskenshistoria” och misstankar om penningtvätt.

Johan Gerdevåg, marknadschef Biltema: Det är jättestor skillnad. Det kan jag hålla med om.

Reporter: Så ingen från Biltema kommer att medverka i programmet?

Johan Gerdevåg, marknadschef Biltema: Nej.