Hör UG:s reporter berätta om hur hon tog sig in i en högerextrem miljö. Foto: SVT

Uppdrag gransknings reporter: Min väg in i extremhögern

Uppdaterad 30 augusti 2018

Publicerad 29 augusti 2018

Krönika ·

Sedan drygt ett år tillbaka har Uppdrag gransknings reporter Jenny Strindlöv tagit sig in i högerextrema kretsar utan att berätta att hon är undersökande journalist. Här berättar hon hur det gick till.

Jenny Strindlöv

Reporter på Uppdrag granskning

Min väg in i extremhögern började i maj 2017. Inom ramen för ett filmprojekt jag då jobbade med för en annan arbetsgivare anmälde jag mig till en högerextrem konferens i Stockholm.

Jag kallade mig för “Ingrid” och mitt mål var att få en inblick i hur den högerextrema miljön ser ut i dag.

Alternativhögern i Sverige

Fokus på antisemitism och rasbiologi

På konferensens talarlista fanns alternativhöger-profiler med akademiska titlar. Bland de cirka 120 deltagarna var det, som alltid i den här rörelsen, mest män, och bland dessa en rad kända ansikten från olika grupperingar av svensk extremhöger.

Föreläsningarna präglades av ett starkt fokus på antisemitism och rasbiologi. Att samlingens gemensamma mål var en vit etnostat, det vill säga ett samhälle för enbart vita människor, framgick tydligt.

På konferensen fick jag tillfälle att prata med profilerade personer inom extremhögern, och knyta vidare kontakter.

En lägenhet som kallas för högkvarteret

Sedan dess har jag under drygt ett år umgåtts med högerextremister i olika delar av den rasideologiska miljön. Jag har varit på middagar och fester, deltagit på konferenser och föreläsningar, nordiska offerritualer och andra hedniska högtider. Min dokumentation har framförallt skett genom anteckningar, men ibland har jag också använt dold inspelningsutrustning.

Genom kontakter jag knöt på konferensen välkomnades jag till en början på en träff i Gamla stan i Stockholm med en rad olika personer inom den rasideologiska miljön, och ett par pubkvällar senare bjöds jag med upp till den lägenhet som i de här kretsarna kallas för högkvarteret.

Det är en stor våning i centrala Stockholm som kommit att bli en samlingspunkt för olika högerextrema nätverk och personer; allt från avhoppade SD-politiker till NMR-anhängare och ledare för Nordisk alternativhöger.

Spencer stoppades från konferens

Hösten 2017 planerade Daniel Friberg, som tillhör den internationella alt-rightrörelsens toppskikt och är en av grundarna bakom Nordisk alternativhöger, att arrangera en internationell, högerextrem konferens. Den amerikanska alt-rightrörelsens största namn, Richard Spencer, stod som en av huvudtalarna.

På grund av inreseförbud i Schengen ställdes dock Spencers medverkan in, och i svenska medier kunde man läsa att också konferensen ställdes in till förmån för ett mindre formellt möte på en privat plats i Stockholm.

Vid mina träffar med personer ur extremhögern fick jag reda på att det var i det så kallade högkvarteret som denna mindre tillställning ägde rum.

Föreningen

Av en man som står Nordisk alternativhöger och dess andra grundare, tidigare SD-politikern Christoffer Dulny, nära fick jag också höra talas om en grupp som kallar sig föreningen. Det är, berättade han, en grupp för vita, nationella män med tillgång till vapen som hjälper varandra på olika sätt.

Föreningen har regelbundna kampsportsträningar på ett gym i centrala Stockholm som drivs av en person ur Högkvarteret, och deras MMA-träningar leds av alternativhöger-profilen Jonas Nilsson.

Under min tid i den rasideologiska miljön har jag träffat människor med olika bakgrunder, allt från avhoppade sverigedemokrater till nazister och fascister. Det rör sig om människor från olika samhällsklasser och olika yrkesgrupper, folk som är öppna och folk som vill vara helt anonyma.

Det som sammanför dem är etnonationalismen, strävan efter ett vitt och etniskt homogent Sverige, och gemenskapen de funnit i varandra.

Uppdrag gransknings reportage Alternativhögern i Sverige finns att se på SVT Play. Programmet sänds i SVT1 onsdag den 29 augusti 2018.

Fakta: Det här är alt-rightrörelsen

Begreppet ”the alternative right” myntades av den amerikanska paleokonservativa filosofen Paul Gottfried i november 2008. Då användes det under en föreläsning för att beskriva det han kallade just ”den alternativa högern”. Begreppet plockades upp och började användas 2010 av Richard Spencer, som ses som alt-rightrörelsens ledare.
Richard Spencer använde alt-right för att skapa en rörelse som kretsar kring vit nationalism. Amerikanska Associated Press menar att han använder begreppet för göra en rörelse som står för öppen rasism, vit överhöghet, nyfascism och nynazism mer rumsren.
Ett flertal grupper inom extremhögern ryms under alt-rights paraply; politiskt står de för en protektionistisk, antisemitisk, rasistisk, antifeministisk och isolationistisk politik.
De strävar mot en vit etnostat på norra halvklotet, men tar till skillnad från exempelvis nazistiska Nordiska motståndsrörelsen offentligt avstånd ifrån våld.
Alternativhögern har inga medlemmar eller medlemslistor. Däremot arbetar man på nätforum och i stängda Facebookgrupper med att tillverka och sprida bilder med grova rasistiska och antisemitiska skämt, i syfte att väcka debatt i samhället.
2017 grundades Alt-right Corporation, där Richard Spencer var ordförande och svenska Daniel Friberg vice ordförande. De beskrev själva sin ambition som att de vill skapa en global rörelse med stora mediala satsningar och organisationsbygge. Grundandet av Nordisk alternativhöger i maj 2017 var deras första och dittills största satsning.
Själva säger Nordisk alternativhöger att de har ett svenskt nätverk med hundratals engagerade, en uppgift som är svår att kontrollera. På de konferenser där Uppdrag granskning närvarat har cirka 200 personer deltagit som mest.