Vad går den grekiska krisen ut på?
Grekiska staten balanserar inte sin budget. Staten spenderar mer än den får in och måste finansiera underskottet, vilket man gjort via lån som nu måste betalas tillbaka, förklarar Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms handelskammare.
– Greklands dilemma är att man behöver den sista delen av EU:s nödlån för att kunna betala ett annat lån till den Internationella Valutafonden (IMF). Men den grekiska regeringen har sagt nej till det bud som Europas ledare har gett landet för att få tillgång till stödlånet. Enligt Greklands regering har man därför inte pengar nog för att betala IMF.
Hur började krisen för Grekland?
– Överbelåningstendenserna började på 1980-talet då regeringen bestämde sig för att kraftigt expandera den offentliga sektorn och höja levnadsstandarden utan att ha råd, säger Andreas Hatzigeorgiou.
Enligt nationalekonomen Stefan de Vylder är grundorsaken snarare försämrad internationell konkurrenskraft sedan man gick med i EMU, vilket ledde till arbetslöshet, minskade skatteinkomster och växande budgetunderskott.
Efter den internationella finanskrisen 2007 började de internationella finansmarknaderna bli mer försiktiga med att låna ut. EU-länder som införde euron ställdes inför hårda budgetkrav men i efterhand visade det sig att siffrorna kring Greklands ekonomi inte stämde. Fram till finanskrisen kunde Grekland låna pengar till samma låga ränta som andra euroländer. Men räntorna steg i samband med krisen och Grekland kunde inte längre betala.
Hur mycket har landet lånat?
Lånet som förfaller den 30 juni är på cirka 15 miljarder kronor, som går till IMF. Sammanlagt är Grekland skyldigt 175 procent av sin BNP.
– Om man tar allt som produceras i Grekland under ett helt år skulle det fortfarande inte räcka för att betala av den totala skulden. Bara två länder i världen har högre skuld som andel av sitt BNP, Japan och Zimbabwe, säger Andreas Hatzigeorgiou.
Vad innebär åtstramningsåtgärderna?
IMF har lånat ut pengar till Grekland i två omgångar – mot krav på reformer vilket Grekland genomfört i olika steg. Bland annat kräver man höjd pensionsålder, strängare regler för bidrag, sänkta pensioner, sänkta löner och stora neddragningar i den offentliga sektorn. Vissa menar dock att åtgärderna skadar mer än de hjälper, påpekar Stefan de Vylder.
– 2010 började åtstramningarna och trojkan (Internationella Valutafonden, EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken) har hela tiden sagt ”nästa år vänder det”, vilket det inte har gjort. Från Greklands håll menar många att det inte går att fortsätta med svältpolitiken.
Kan landet bli bankrutt?
Regeringen har själva sagt att de har brist på resurser för att betala tillbaka lånen, även om premiärminister Alexis Tsipras också sagt att löner och pensioner inte är hotade. Ekvationen går inte ihop och enligt Andreas Hatzigeorgiou finns stor risk att staten går på tom tank, vilket skulle slå hårt mot den grekiska allmänheten.
– Landets ekonomi har krympt med en fjärdedel sedan krisen började 2009. Lönerna har sjunkit med ungefär 20 procent och många greker har fått det betydligt sämre. Pensionerna är betydligt lägre än snittet i eurozonen men många hushåll är beroende av dem eftersom de tar in äldre personer i sitt hem. Ett av fyra hushåll är beroende av pensionsutbetalningarna.
Varför skriver man inte av lånen och räddar Grekland?
Det finns olika teorier. Det befaras att det inte kommer att lösa situationen på sikt, eftersom Grekland kanske då fortsätter med sitt lånebeteende, menar Andreas Hatzigeorgiou.
Man vill också knyta lånen till krav på reformer. Dessutom är man rädd att andra länder ska kräva samma sak, så kallade spridningseffekter.
Vad händer om Grekland går ut ur eurosamarbetet?
Ingen vet vad som händer vid ett så kallat ”grexit”. Andreas Hatzigeorgiou tror att bankerna skulle fortsätta hålla stängt tills Grekiska centralbanken förberett en ny valuta.
– Jag tror att det skulle bli kaosartat och skapa en betydande inflation, eftersom Grekland är beroende av varor från andra länder. Risken är att en kris byts mot en annan.
Stefan de Vylder menar att det också kan finnas en oro för att det skulle gå bra för Grekland om landet lämnar eurosamarbetet, eftersom det kan inspirera andra. Länder som Island har återhämtat sig bättre från krisen än euro-länderna, påpekar han.
– Det finns många exempel på att det gått bättre än olyckskorparna förutspått.
Vad händer nu med det grekiska folket?
Ingen vet exakt. Många offentliganställda riskerar att inte få lön den här månaden. Men Adedy, de offentliganställdas fack, menar ändå att man inte ska gå med på kraven.
– Det kommer att bli beska piller hur man än agerar, säger Andreas Hatzigeorgiou.