Jenny Edin utbildar kollegerna på polisen kring hedersbrott. ”I andra ärenden är det ofta en framgångsfaktor att man griper gärningspersonen, i de här fallen kan det i stället bidra till att hotet ökar”, säger hon. Foto: Lotta Myhrén, Sveriges Radio / Skärmavbild SVT

1 400 utredningar av misstänkt hedersförtryck – men enligt polisen är mörkertalet stort

Uppdaterad
Publicerad

Det kan handla om allt från klädsel till vem du träffar – och kan leda till våld och död. Enligt färska siffror som SVT Nyheter tagit del av har 1 400 ärenden hittills fått Polismyndighetens särskilda hedersmarkering. Men mörkertalet är stort.

En pappa i norra Sverige attackerar sin son med en kniv – för att han vill upprätta sin familjs heder. En annan pappa döms, tillsammans med sina två söner, för mord på Reza Hoseini i Kiruna. I Skåne dömer tingsrätten en man till åtta års fängelse för det hedersrelaterade skräckvälde han utsatt sin familj för.

De flesta hedersrelaterade brotten får inte den uppmärksamheten.

1 400 hedersärenden i polisens system

I september 2019 infördes en hedersmarkering i polisens utredningssystem. Sedan dess, kan SVT Nyheter berätta, har omkring 1 400 ärenden flaggats för att det kan ligga ett hedersmotiv bakom.

– Syftet är att tidigt identifiera de här brotten så att vi kan vidta rätt åtgärder, både initialt och under en fortsatt utredning. Och inte minst i skyddsarbetet med de som är utsatta eller riskerar att utsättas, säger Jenny Edin, kommissarie och processledare för arbetet mot hedersrelaterad brottslighet vid polisen, och tillägger:

– Syftet är inte att föra statistik utan att vi ska upptäcka brotten och göra rätt från början.

Familjen ofta inblandad

Brott som är hedersrelaterade är ofta sanktionerade av familjen, och det finns ofta mer än en gärningsperson. Något som bidrar till komplexiteten i fallen.

– I andra ärenden är det ofta en framgångsfaktor att man griper gärningspersonen, i de här fallen kan det i stället bidra till att hotet från familjen eller släkten ökar.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör Miranda Ebrahimi berätta om hur hon som 14-åring övervakades av sin make när hon gick till skolan i Sverige. Foto: SVT/Privat.

En mängd olika brott kan vara hedersrelaterade – det är motivet som avgör. Dessutom finns hederskulturer i många olika grupper. Detta är något polisen, enligt de hjälptexter som finns, ska vara medvetna om när de gör en hedersmarkering.

– Vi pekar inte ut personer från exempelvis en viss kultur, nationalitet, etnicitet eller ursprung. Även pojkar och män och flickor och kvinnor kan vara såväl brottsoffer som förövare.

Ett enormt mörkertal

Att mörkertalet är enormt, eller åtminstone väldigt stort, är något Jenny Edin och många bedömare håller med om.

– Anmälningsbenägenheten för brott i nära relation är redan låg. Lever man i en släkt där det är otroligt tabubelagt att kontakta myndigheterna och man är medveten om vilka konsekvenser det kan få skulle jag säga att anmälningsbenägenheten är ännu lägre.

Polisens definition av hedersrelaterad brottslighet är:

”Hedersrelaterad brottslighet är brott som helt eller delvis begåtts för att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps anseende utifrån en föreställning om heder.

Hedersrelaterade brott kan exempelvis handla om frihetsberövande, tvång, äktenskapstvång, barnäktenskap, vilseledande till äktenskapsresa, hot, kränkande fotografering, ofredande, misshandel, mord eller mordförsök.”

Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.

Akuta händelser

Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.

Socialtjänsten

De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.

Ungdomsmottagningen

På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.

Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:

TRIS – Tjejers rätt i samhället

Till TRIS nationella jourtelefon 0774 40 66 00 kan du som är utsatt för hedersförtryck vända dig anonymt för att få stöd och råd. TRIS har också en chatt som är öppen måndagar och torsdagar mellan 15.00-23.00. Du som chattar kan vara helt anonym.

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.

Kvinnofridslinjen

På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Kvinnojourer

Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.

Unizon

Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

SVT granskar hedersförtryck

Mer i ämnet