Polisen har blivit bättre på att dokumentera ärenden som kan leda till uppsägningar, enligt myndighetens ansvarsnämnd. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT, Izabelle Nordfjell/TT

Ovanligt många poliser avskedades förra året

Publicerad

De har begått brott och misskött sig – trots att de var poliser.
Under de senaste fem åren har 25 polisanställda avskedats eller sagts upp. Förra året stack ut, då förlorade dubbelt så många än vanligt jobbet.
– Det är bra för förtroendet att personer som misskött sig grovt inte längre är kvar, säger Olov Augrell på Polismyndigheten.

Det är Polismyndighetens personalansvarsnämnd som avgör om en anställd ska förlora jobbet. Under åren 2014-2018 beslutade nämnden om att skilja 25 personer från sin tjänst. Orsakerna var allt från bidragsbrott till olaga hot, misshandel och sexuellt ofredande, men även brist på kompetens, frånvaro från arbetet och sjukdom.

Förra året stack ut med sex avskedanden och fyra uppsägningar. Tidigare år har tre–fyra personer avskedats medan ingen sagts upp. Sett över tid är fördelningen jämn mellan poliser och civilanställda, men förra året var fem av de avskedade poliser och en civilanställd.

Har ingen förklaring

Avskedanden, när personen får gå samma dag, bottnar ofta i någon allvarligare form av brott – oavsett om det skett i tjänsten eller privat. Till exempel är det praxis om en anställd döms för misshandel av normalgraden. Stöldbrott och bedrägeri kan också vara avskedsgrundande.

– Vi tittar på straffvärdet för brottet och i vilken utsträckning allmänhetens förtroende skadas. Det kan finnas brott med lite lägre straffvärde som också ger grund för avsked, säger Lotta Gustavson, vice ordförande för Polismyndighetens personalansvarsnämnd.

Hon har ingen förklaring till att fler avskedades under 2018, utan tror att det kan vara en slump. Däremot säger hon att Polismyndigheten historiskt sett har varit ganska dålig på att säga upp personer, och tror att man nu har blivit bättre på att dokumentera saker som kan leda till uppsägning.

– Det ligger sällan något brott i grunden, men olika typer av misskötsel. Inte sällan har det att göra med sjukdom, alkoholproblematik, psykisk eller fysisk sjukdom.

De flesta får jobba kvar

Den senaste femårsperioden har nämnden fattat beslut i 181 ärenden om att eventuellt skilja en anställd från sin tjänst. I många fall handlar det om att yttra sig till domstolar som vill veta om personen kommer att förlora jobbet vid en fällande dom.

De allra flesta ärenden skrivs av. Antingen för att någon varit åtalad men sedan friats i domstol  eller för att nämnden inte bedömt gärningen allvarligare än att personen ska få behålla jobbet. Anställda har fått stanna kvar trots att de spenderat en stor del av arbetstiden på nätdejting, dömts till skyddstillsyn för grovt rattfylleri, utnyttjat sin anställning som polis på ett sätt som riskerar att skada allmänhetens förtroende, dömts för urkundsförfalskning och osant intygande.

– Alla brott är inte så allvarliga att de enligt vår och Arbetsdomstolens bedömning ska leda till avskedande. Det kräver starka skäl, säger Lotta Gustavson.

”Bra för förtroendet”

Olov Augrell, chef för enheten HR/arbetsgivarutveckling på Polismyndigheten, håller med personalansvarsnämnden om att polisen har blivit bättre på att dokumentera ärenden om misskötsel, vilket kan vara en förklaring till att anställda nu har sagts upp.

– I slutet av 2015 beslutade myndigheten om ett nytt metodstöd för hur man som chef ska agera om en person missköter sig. Det blir tydligare och enklare och kan leda till högre kvalitet i arbetet med dokumentationen.

Han tycker att det är positivt för allmänhetens förtroende att poliser skiljs från sina tjänster om de begått brott. 

– Jag tror att det är bra för förtroendet för myndigheten att personer som misskött sig grovt inte längre är kvar.

Så arbetar personalansvarsnämnden

Visa

Polismyndighetens personalansvarsnämnd (Pan) prövar om poliser ska få disciplinpåföljder eller skiljas från sin anställning. Nämnden består av åtta personer, ordförande är rikspolischefen.

Avskedanden är den allvarligaste formen och bottnar ofta i allvarligare brottslighet som misshandel, stöld eller bedrägeri alternativt hög frånvaro på jobbet. Då får personen gå på dagen efter att ha delgivits nämndens beslut.

Lagstiftningen ställer ganska höga krav på uppsägning. Det kan ligga olika typer av misskötsamhet i botten som inte sällan är kopplat till sjukdom – i så fall har arbetsgivaren i första hand ett rehabiliteringsansvar. Innan en person sägs upp måste arbetsgivaren i regel se om det fungerar att omplacera personen.

Nämnden hanterar också disciplinära åtgärder mot anställda som missköter sig. Poliser kan få löneavdrag, den allvarligaste disciplinära åtgärden, eller varningar. Anställda kan få löneavdrag i upp till 30 dagar. Ett löneavdrag är 25 procent av dagslönen. Varningar ges för att göra klart för personen att den har gjort något fel, men behöver inte få ytterligare konsekvenser.

Om en person döms för ett brott i domstol kontaktar domstolen nämnden för att se om hen kommer att bli av med jobbet. Om så är fallet ska domstolen ta hänsyn till det och eventuellt mildra straffet. Den anställde får inte tilldelas en disciplinpåföljd för samma gärning som hen har dömts för, eftersom det skulle bli en dubbel bestraffning.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer