Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Hör Advokatsamfundets kritik mot att använda hemliga tvångsmedel. Foto: Henrik Montgomery/TT

Advokatsamfundet varnar för att icke-kriminella kan komma att avlyssnas

Uppdaterad
Publicerad

En särskild utredare har fått i uppdrag att se över om polis och åklagare ska kunna använda ytterligare hemliga tvångsmedel – som avlyssning – för att komma åt gängkriminella.

Men enligt Advokatsamfundet finns det risker med förslagen. Om de blir verklighet riskerar de att även drabba icke-kriminella.

En av de nya åtgärderna som ska utredas är om polis och åklagare ska kunna använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte utanför en förundersökning. Det vill säga i fall där det inte finns någon konkret brottsmisstanke mot en utpekad person.

Enligt regeringen skulle det kunna förhindra allvarlig brottslighet som till exempel skjutningar och sprängningar.

Men Advokatsamfundet ser även andra möjliga konsekvenser.

”Vi förskjuter gränserna”

– Om man ska avlyssna personer preventivt, det vill säga som inte är misstänkta för brott, så finns det en risk tror jag att man kommer att avlyssna för brett och för stort. Det vill säga att man avlyssnar personer som inte är kriminella, säger Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander.

Det kan leda till att till exempel familjemedlemmar och vänner till gängkriminella avlyssnas, menar hon.

– Om vi skjuter de här gränserna där vi bevakar fler och fler – inte bara de som är kriminella, utan även de som inte alls är misstänkta för brott – så förskjuter vi hela tiden gränserna för vilken typ av samhälle vi lever i.

ICJ: Frågan har redan utretts

Men enligt Annette von Sydow, som är ordförande för Svenska avdelningen av internationella juristkommissionen, ICJ, började regeringen och riksdagen tumma på det här med konkret brottsmisstanke redan 2007 när preventivlagen infördes.

– Där började man bryta isen. Rätt eller fel. Och då menar jag att man kan nyttja den (lagen) även för den här brottsligheten, säger hon.

I stället för att starta en helt ny utredning anser hon att man skulle kunna se närmare på förarbetena till den andra lagen som i dagsläget är begränsad till annan brottslighet, som sabotage och spionieri.

– Det skulle vara enklare och framförallt gå snabbare än om man tillsätter en ny utredning som ska utreda delvis samma saker.

Dessutom tror hon inte att det är omöjligt att fånga in gängkriminalitet i den lagstiftningen.

Det tror inte Mia Edwall Insulander heller.

– Det kan mycket väl vara så att det går att införliva i den gamla lagen, men det är någonting som den här utredningen får ta ställning till.

Den senaste statistiken visar att användningen av hemliga tvångsmedel ökade under 2020 jämfört med året innan. Kameraövervakning ökade kraftigt, 61 procent fler tillstånd, vilket innebär att den vikande trenden sedan 2017 bröts, enligt Åklagarmyndigheten.

Hemlig dataavläsning (HDA) infördes som ett nytt hemligt tvångsmedel 1 april 2020. Det innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har rätt att i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel ta sig in i datorer, mobiltelefoner eller användarkonton till lagrings- eller kommunikationstjänster för att kunna läsa av eller ta upp uppgifter som finns i den fysiska utrustningen eller tjänsten.

Till hemliga tvångsmedel räknas telefonavlyssning (så kallad hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation), kameraövervakning, rumsavlyssning samt hemlig övervakning av elektronisk kommunikation.

Källa: Åklagarmyndigheten

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer