Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Damberg: Kan vara avgörande för att förhindra nya skjutningar Visa alla (2)
Visa alla (2)

Regeringen öppnar för husrannsakan och avlyssning – utan brottsmisstanke

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen vill utreda om polis och åklagare ska kunna använda hemliga tvångsmedel, som avlyssning, i större utsträckning. En ny utredning ska även undersöka om det finns möjlighet att genomföra hemlig husrannsakan i förebyggande syfte, vilket inte är möjligt i dag.

En särskild utredare ges i uppdrag att överväga olika möjligheter att använda hemliga tvångsmedel. Syftet är att i större utsträckning kunna använda sådana åtgärder för att bekämpa allvarlig brottslighet.

En av de nya åtgärderna som ska utredas är om polis och åklagare ska kunna använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte utanför en förundersökning av polis och åklagare.

Önskemålet handlar om att få använda avlyssning eller dataavläsning i syfte att förhindra brott och utan krav på en konkret brottsmisstanke mot en utpekad person.

– Det vill säga ytterligare verktyg för att förhindra allvarlig brottslighet som tillexempel skjutningar och sprängningar, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).

Hemlig husrannsakan

Utredningen får också i uppdrag att undersöka om det finns möjlighet att göra hemlig husrannsakan i preventivt syfte, vilket inte är möjligt i dag, uppger Damberg.

– Säkerhetspolisen har i en hemställan framfört ett önskemål om att göra så kallad hemlig husrannsakan med stöd av preventivlagen, säger Mikael Damberg.

Han fortsätter:

– I många fall skulle det möjliggöra för myndigheterna att bekräfta eller avfärda attentatsplaner på ett tidigare stadium än i dag och på ett mer konkret sätt än vad som kan ske med tillexempel hemliga tvångsmedel eller andra åtgärder som tillexempel spaning.

M och SD

Den nya utredningen om att utöka möjligheterna till hemliga tvångsmedel ska lämna sina förslag senast 2 februari 2023, vilket både Moderaterna och Sverigedemokraterna anser är för lång tid.

– Jag får intrycket att man vill ducka jobbiga politiska frågor snarare än att verkligen göra vad som krävs för att stoppa gängen, säger Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell.

Även SD:s rättspolitiske talesperson Tobias Andersson är kritisk mot att det ”dröjer flera år” att få lagstiftningen på plats.

Den senaste statistiken visar att användningen av hemliga tvångsmedel ökade under 2020 jämfört med året innan. Kameraövervakning ökade kraftigt, 61 procent fler tillstånd, vilket innebär att den vikande trenden sedan 2017 bröts, enligt Åklagarmyndigheten.

Hemlig dataavläsning (HDA) infördes som ett nytt hemligt tvångsmedel 1 april 2020. Det innebär att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter har rätt att i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel ta sig in i datorer, mobiltelefoner eller användarkonton till lagrings- eller kommunikationstjänster för att kunna läsa av eller ta upp uppgifter som finns i den fysiska utrustningen eller tjänsten.

Till hemliga tvångsmedel räknas telefonavlyssning (så kallad hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation), kameraövervakning, rumsavlyssning samt hemlig övervakning av elektronisk kommunikation.

Källa: Åklagarmyndigheten

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer