Allmännyttan: Vad och för vem?

Publicerad

Den här veckan granskar #bostadsökes de allmännyttiga bostadsbolagen. Men vad är egentligen allmännyttan, varför finns den – och för vem? SVT Nyheter reder ut begreppen.

Vad är allmännyttan?

Allmännyttan är helt enkelt kommunala bostadsbolag. Omkring hälften av alla hyreslägenheter ägs idag av privata hyresföretag, den andra hälften av kommunerna. Dessa kommunala bostadsbolag är det som kallas för allmännyttan.

För vem finns allmännyttan?

Enligt SABO, branschorganisationen för omkring 300 allmännyttiga bostadsföretag, ska allmännyttan erbjuda bostäder som är ”tillgängliga för alla – oavsett social, ekonomisk, etnisk eller annan bakgrund”. Bolagen ska även tillgodose olika bostadsbehov; utbudet ska vara varierat, av god kvalitet och attrahera olika hyresgäster, inklusive människor med en svag ställning på bostadsmarknaden. Det ska också erbjuda hyresgästerna möjlighet till boinflytande”, enligt SABO.

Hur många lägenheter finns i allmännyttans ägo?

Enligt Statistiska centralbyrån SCB uppgick beståndet i allmännyttan 2014 till 824.846 lägenheter, majoriteten av dem finns i flerbostadshus.

Har alla kommuner allmännytta?

Nej. Majoriteten av Sveriges 290 kommuner har ett eller fler allmännyttiga bolag, men enligt Boverket uppger 13 kommuner att man helt saknar allmännytta. Dessa kommuner är:

  • Danderyd
  • Borgholm
  • Grästorp
  • Hjo
  • Lomma
  • Markaryd
  • Nacka
  • Salem
  • Täby
  • Vaxholm
  • Valdemarsvik
  • Åtvidaberg
  • Staffanstorp

Vad finns det för bestämmelser kring allmännyttan?

2010 fattade man ett beslut i Riksdagen om vilka regler som ska gälla för de allmännytta bostadsbolagen, och hur hyrorna sätts. Man ändrade då hyreslagstiftningen och beslutade bland annat att allmännyttan inte längre skulle sätta taket för hyrorna, som det tidigare varit. Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag (AKBL) trädde i kraft den 1 januari 2011.

Men vad säger lagen då, mer exakt?

Lagen säger att de allmännyttiga bostadsbolagen ska driva verksamheten enligt affärsmässiga principer med normala avkastningskrav. Det betyder att bolagen ska drivas på ett sätt som långsiktigt är bäst för bolaget, och att kommunen ska agera som en fastighetsägare. Det innebär ett undantag från kommunallagens förbud att kommuner driver företag i vinstsyfte, men också att bolagen inte ska ges några särskilda fördelar som gynnar dem ekonomiskt i förhållande till sina privata konkurrenter. Relationen mellan kommunerna och bolagen ska vara affärsmässiga och ekonomierna ska hanteras åtskilt.

Lagen reglerar också så kallade värdeöverföringar, när pengar plockas ut från de kommunala bolagen som en form av utdelning till ägaren, så att det bland annat finns regler för hur mycket av vinsten i bolaget som får föras över till kommunen.

Gör SVT:s hyrestest!

Visa

Bor du i hyresrätt, andrahand eller som inneboende? Svara på några enkla frågor om ditt boende och få reda på om du betalar mycket eller lite hyra jämfört med andra – samtidigt hjälper du oss att kartlägga hur det ser ut över hela landet.

Gå till formuläret genom att klicka här.

Vi vill också gärna höra din berättelse om hur det är att hyra sitt boende, eller dina bäst tips till andra som vill hyra lägenhet. Mejla oss på bostadsokes@svt.se!

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

#BOSTADSÖKES

Mer i ämnet