Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
I år är det 30 år sedan statsminister Olof Palme mördades på Sveavägen i Stockholm. Än i dag är mordet olöst. Foto: TT

Det här behöver du veta om Palmeutredningen

Uppdaterad
Publicerad

Det har nu gått 34 år sedan statsminister Olof Palme mördades. Sedan dess har en jakt på mördaren pågått. Flera teorier och spår har varit aktuella under årens gång. Här ger SVT Nyheter dig snabb koll på Palmemordet.

Skottet

28 februari 1986 klockan 23.21 på fredagskvällen skjuts statsminister Olof Palme på Sveavägen i Stockholm, efter att han varit på bio tillsammans med sin fru Lisbet Palme. Olof Palme skjuts i ryggen, dör på platsen och dödförklaras en dryg halvtimme senare på Sabbatsbergs sjukhus.

Mördaren avfyrar två skott, varav det ena precis missar Lisbet Palme. Sedan försvinner han uppför en trappa på Tunnelgatan.

33-åringen

Snabbt riktas misstankarna mot en man som kommer att kallas ”33-åringen” – en känd Palmehatare som befann sig på ett kafé på Kungsgatan under mordkvällen.

Han häktas i mars 1986 men försätts på fri fot mindre än en månad senare. Utredningen mot honom är nu nedlagd.

PKK-spåret

Tidigt kom det så kallade PKK-spåret att bli centralt för utredarna, främst för spaningsledare Hans Holmér. Det rör sig om en teori om att det skulle vara Kurdistans arbetarparti PKK som låg bakom mordet, som hämnd för att den svenska regeringen, med Palme i spetsen, terrorklassat organisationen.

I januari 1987 slår 200 poliser till mot 20 kurder på olika platser i landet i den så kallade ”Operation Alfa”. Förhören ger dock inget och redan samma dag meddelas att samtliga gripna försätts på fri fot.

PKK-spåret kom att sluta i en såväl politisk som polisiär skandal där både ministrar och polischefer tvingades avgå, efter avslöjandet att bokförläggaren Ebbe Carlsson hade fått tillgång till hemligstämplade dokument för att på egen hand utreda spåret.

Christer Pettersson

När PKK-spåret körts i botten riktas misstankarna mot en känd missbrukare som tidigare dömts för knivdråp i samma område som Olof Palme sköts ihjäl – Christer Pettersson. Han anhålls och häktas i december 1988. Lisbet Palme pekar ut Christer Pettersson, ett utpekande som dock kommer att falla platt. Lisbet Palme hade fått veta att den som polisen tagit in var alkoholiserad, och under utpekandet av Pettersson sade hon att ”det ser man ju direkt vem som är alkoholist”. 

Pettersson döms för mordet i tingsrätten, men frias av hovrätten efter att Lisbet Palme erkänt att hon hade förkunskaper innan utpekandet. Christer Pettersson dör 2004 efter ett fall på gatan då han slog hårt i huvudet. Flera medier har spekulerat kring att han ska ha erkänt mordet för anhöriga innan han gick bort.

Polisspåret

Det så kallade polisspåret har förekommit många gånger under åren. Spåret går kort sagt ut på att en sammansvärjning inom polisen ska ligga bakom mordet eller ha hjälpt gärningsmannen att komma undan.

Polisen kritiserades tidigt för slarv redan under de första dagarna av jakten på mördaren. Avspärrningarna kring mordplatsen var ytterst små under den första natten, och det dröjde flera timmar innan rikslarm utlöstes. Även kommunikationen kring polisens sambandscentral fungerade dåligt, vilket lett till teorier om medveten förhalning. Därtill hittades kulorna som misstänks ha använts vid mordet av privatpersoner.

Det framkom också att det fanns Palmehatande högerextrema grupperingar inom Stockholmspolisen, bland annat den vapenälskande Baseball-ligan som sägs ska ha firat efter att Olof Palme dött. Vittnen har också uppgett att de sett flera män med walkie-talkie inte långt från mordplatsen under mordkvällen. En granskningskommission har utrett och avfärdat polisspåret som en konspiration inom hela poliskåren, men säger att det inte kan uteslutas att enskilda poliser varit inblandade.

Sydafrikaspåret

Tio år efter mordet riktas ljuset mot det så kallade Sydafrikaspåret. Under en rättegång i Sydafrika pekar den sydafrikanske agenten Eugene de Kock ut agentkollegan Craig Williamson som Palmes mördare. Motivet skulle vara att Palme engagerade sig mot Apartheid-rörelsen.

Tips kring Sydafrika kom tidigt i utredningen men blev heta på nytt då de Kock talade om mord som den då fallna Apartheid-regimens dödspatruller utfört. ”De fick samma död som Olof Palme” blev orden som gjorde att Palmegruppen åkte till andra sidan jorden för att göra förhör med personer ur den sydafrikanska säkerhetstjänsten – förhör som gav noll.

Utredningen

Palmeutredningen är i dag en av världens mest omfattande och dyraste mordutredningar. Flera spår och teorier har varit aktuella för utredningen genom åren. Ett efter ett har avfärdats. Omkring 130 personer har erkänt mordet men kunnat avskrivas från utredningen.

Utredningsmaterialet fyller snart 250 hyllmeter och det skulle enligt polisen ta omkring nio år att gå igenom – om du har vana av juridiska texter.

2010 genomfördes en lagändring som innebar att mordet på Olof Palme och andra allvarliga brott inte har någon preskriptionstid, alltså slutdatum för när en gärningsman kan dömas för brottet.

Mordvapnet

Sökandet efter mordvapnet har varit centralt i utredningen – förmodat en Smith & Wesson .357 Magnum. Flera olika revolvrar har varit intressanta och provskjutits under åren. Polis och medier har flera gånger dykt efter försvunna vapen men utan resultat.

Ett av de mest kända exemplen är det så kallade Mockfjärdsvapnet. Det tros ha använts vid ett par rån, bland annat i Mockfjärd och hittades i Djursjön i slutet av 2006. Vapnet var i för dåligt skick för att avgöra om det var samma vapen som användes på Sveavägen, men sägs ha dumpats i sjön innan mordet.

Skandiamannen

I maj 2018 pekade reportagemagasinet Filter ut en person som Palmes sannolika mördare. Den så kallade Skandiamannen, en man vid namn Stig Engström, var tidigt en del av polisens utredning, men avfärdades i ett tidigt skede då han inte ansågs tillräckligt intressant för att utredas.

Skandiamannen uppgav att han var ett vittne till mordet. Han figurerade också ofta i medierna under tiden efter mordet på Olof Palme. I sin sista intervju gav han sin syn på hur han ansåg att mordet troligen hade gått till.

Filter-journalisten Thomas Pettersson valde att plocka upp spåret efter att ha hittat vad han ansåg vara relevanta kopplingar mellan Skandiamannen och brottsplatsen – bland annat att Stig Engström jobbade nära mordplatsen, hade tillgång till samma vapen som användes för mordet, och hyste Palmefientliga åsikter.

I februari kom chefsåklagare Krister Petersson med ett sensationellt uttalande i SVT:s Veckans brott: i juni 2020 skulle han antingen ge besked om huruvida det väcks åtal i Palmemordet – eller om Sveriges största mordutredning läggs ner.

– Min målsättning är att presentera det under det första halvåret 2020. Jag är optimistisk. Vi har arbetat hårt och vi har spår vi tror mycket på, sa chefåklagare Krister Petersson då till Veckans brott.

Stig Engström pekades då ut som ett av Krister Peterssons troligaste spår. Redan 2016 pekades Skandiamannen ut som möjlig mördare i boken ”Nationens fiende”, dock förekom han under ett fingerat namn.

En misstänkt gärningsman pekas ut

Den 10 juni 2020 håller chefsåklagare Krister Petersson en presskonferens där han pekar ut Stig Engström, Skandiamannen, som misstänkt gärningsman bakom mordet på statsminister Olof Palme.

Krister Petersson poängterade att det är domstol som ska avgöra skuldfrågan – men att man inte ”kommer runt” en person som gärningsman, och att det är Stig Engström. Krister Petersson berättade att man vet att Engström hade bekantskap med vapen sedan tidigare, att han rörde sig i Palmekritiska kretsar – och att han brottades med ekonomiska problem och alkoholproblematik.

– Men vi kan inte sätta ett vapen i Engströms hand, sade Petersson under presskonferensen.

Beskedet innebär att förundersökningen läggs ner då åtal inte kan väckas mot avliden. Stig Engström avled år 2000. Utredningen har inte kunnat hitta stöd för en konspiration, enligt Krister Petersson, men det går inte heller helt att avfärda.

När det gäller vapnet berättade spaningsledaren Hans Melander att 788 vapen provskjutits i utredningen. Det fanns få spår på kulorna som dessutom var demolerade – och utredarna har inte lyckats koppla rätt vapen till de kulor som återfanns på Sveavägen.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Palmemordet 30 år

Mer i ämnet